Försäkringsbranschens intressebevakning fyller i år 80 år. Under resans gång har det varit långa förhandlingar och emellan har det egna kollektivavtalet rentav varit hotat.
– Kollektivavtalet är ett avtal som rödögda ingår och blåögda godkänner, skrattar Pekka Reinamo.
Reinamo gjorde sin karriär som jurist och förhandlingschef i Försäkringsmannaförbundet. Citatet ovan är sagt med humor, men som det ofta är med bra överdrifter, finns det ett frö av sanning med. Förr i tiden var förhandlingarna om försäkringsanställdas kollektivavtal emellan långa och utmattande.
– Förr i världen förhandlades det till tre fyra på natten, vi väntade på arbetsgivaren, sov ett par timmar och återvände till förhandlingsbordet. Ibland letade vi mitt i natten efter något att äta i kylskåpet på Södra kajen, då vi inte ens hade nycklar och kom ut, berättar Liisa Halme Vuori, som var ordförande för Försäkringsmannaförbundet åren 2011–2020.
Försäkringsmannaförbundet grundades år 1945 för att förhandla om lönerna och anställningsvillkoren i försäkringsbranschen. Först hörde arbetstagarna direkt till förbundet som personmedlemmar, men från och med 1960-talet hörde man till förbundet via föreningarna för den egna försäkringsslaget. År 2020 fusionerades Försäkringsmannaförbundet med Fackförbundet Pro.
– Det var naturligt i det skedet. Så kunde vi koncentrera finanssektorns intressebevakning till ett ställe och bra har det fungerat i Pro, säger Halme Vuori.
Pekka Reinamo
Pekka Reinamos karriär i försäkringsbranschen började år 1986. Reinamo som studerat till vicehäradshövding såg att Försäkringsmannaförbundet sökte en jurist, beslöt sig för att söka jobbet och blev på den vägen.
– Efter att jag utexaminerades var jag intresserad av arbetsrätt och det fick jag sedan ägna mig åt de kommande åren hur mycket som helst.
Reinamo gick i pension 2019. Förhandlingarna på 1990-talet är oförglömliga för Reinamo. Då avtalade Försäkringsmannaförbundet och arbetsgivarsidan om möjliggörande av regelbundet lördagsarbete. Som ersättning för det avtalades lönehöjning som var 1,4 gånger den allmänna linjen som då avtalats på arbetsmarknaden.
– Det var en verkligt bra uppgörelse och trots att lönehöjningar under min första tid inte var så fast bundna till den allmänna linjen, var höjningarna vanligen inte så stora. Man lät sist och slutligen utföra ganska lite lördagsarbete och främst genom lokala avtal i företag som måste hålla kontoren öppna inom ramarna för köpcentrens öppethållningstider.
Fältmännens roll i att trygga eget avtal
För försäkringsbranschens kollektivavtal har det sedan start varit speciellt att på textsidan har allt skrivits in i ett avtal. Däremot har löneavtalen skrivits separat i egna avtal för kontorstjänstemännen och fältmännen, det vill säga försäkringssäljarna.
– Just den här specialställningen har burit hela avtalet. Man hörde till exempel på 1990-talet från arbetsgivarsidan synpunkter om att det skulle räcka med ett och samma kollektivavtal för bank- och försäkringsbranschen, då man fungerar i samma koncerner och till och med i samma kontor, berättar Reinamo.
Fältmännens situation var avgörande. Man såg också på arbetsgivarsidan att på grund av deras arbetes speciella natur är det bättre att man i försäkringsbranschen avtalar om saker i eget kollektivavtal.
– Lokalt avtalande har överlag fungerat verkligt bra i försäkringsbranschen och i frågor som avtalas företagsspecifikt har ofta såväl arbetstagare som arbetsgivare haft nytta av det. I bakgrunden finns säkert omfattande förståelse av den egna branschen samt ömsesidigt förtroende, säger Halme Vuori.
Liisa Halme Vuori
Liisa Halme Vuori började jobba i försäkringsbranschen år 1985 i Finska Sjöförsäkrings Aktiebolaget, varifrån hon fortsatte till Industriförsäkring och via Sampo Industriförsäkring till Försäkringsbolaget If. Vid sidan av arbetet började Halme Vuori intressera sig mer för intressebevakning. Hon var ledamot i Försäkringsmannaförbundets representantskap från 1990-talet och huvudförtroendeman i Försäkringsbolaget If. År 2007 valdes Halme Vuori till vice ordförande för Försäkringsmannaförbundet och senare till ordförande år 2011. Som ordförande lotsade Halme Vuori Försäkringsmannaförbundet under Fackförbundet Pros vingar.
– Jag tycker om försäkringsbranschen för att man ivrigt går framåt. Under de senaste tio åren har man fartfyllt tagit i bruk automatik, digitalisering och generativ artificiell intelligens i jämförelse med många andra tider. Då man modigt börjar använda ny teknik, försvinner tråkiga rutiner och arbetet blir mer meningsfullt för dem som utför arbetet, säger Halme Vuori.
Efter pensioneringen har Halme Vuori fortsatt i försäkringsbranschens internationella expert- och utvecklingsuppgifter i Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa).
Ett avtal, många yrken
Försäkringsmannaförbundets ordförande 1995–2011, Sirpa Komonen, började arbetet i försäkringsbranschen på Pohjolas kontor i Munkshöjden 1975.
– Arbetsredskapen utvecklas men kärnan i försäkringarna har inte ändrat. Det finns pensionsförsäkringar, obligatoriska olycksfalls- och trafikförsäkringar samt ett stort antal frivilliga försäkringar. All försäkringsverksamhet sker runt om i Finland, precis som förut, säger Komonen.
Halme Vuori ser den ovanligt breda variationen av yrken som ett utmärkande drag för försäkringsbranschen. I ena ändan finns försäkring i mycket stor skala av sjöfart och industri, i den andra ändan frivilliga hälso- och djurförsäkringar. Däremellan ryms obligatoriska pensions-, olycksfalls- och trafikförsäkringar. Det behövs mycket specialkunskap i kulisserna.
Sirpa Komonen anser att det också skett mycket utveckling i fråga om jämställdhet i försäkringsbranschen.
– Ännu på 1960-talet hade kvinnorna egna lönetabeller, men senare har löneutvecklingen varit bra i jämförelse med många branscher och numera finns det ganska jämnt av kvinnor och män i olika uppgifter, säger Komonen.
Sirpa Komonen
Sirpa Komonen inledde sin försäkringskarriär år 1975 som ersättningshandläggare på Pohjolas kontor i Munkshöjden i Helsingfors. I slutet av följande år utsågs Komonen till huvudförtroendeman för tjänstemännen vid Pohjola, vilket hon var till år 2019.
– Det var ett ganska stort företag, för vi var över 3 000 arbetstagare. Ett tag hade vi till och med eget tryckeri. Arbetstagarna i det omfattades också av försäkringsbranschens kollektivavtal, minns Komonen.
Komonen arbetade i Försäkringsmannaförbundet från år 1987 i styrelsen, som vice ordförande och chefredaktör för Försäkringsmannabladet. Hon var förbundets ordförande åren 1995–2011.
– Försäkringsbranschen är en speciell bransch som förtjänar ett eget kollektivavtal även i fortsättningen. Det går riktigt bra även ekonomiskt, fastän Nalle Wahlroos ibland sade att försäkrandet inte ger vinst.
Stenfoten för avtalande bygger på förtroende
Komonen anser att stenfoten för försäkringsbranschens anställningsvillkor framför allt har byggt på förtroende. Under årens lopp har vi utvecklat goda relationer till arbetsgivarparten Palta, även om man förstås i förhandlingarna i första hand har hållit de egna leden raka.
– Vi blev bekanta med de anställda och vi visste vad man pratar om. Åtminstone är det inte till skada med uppskattande och sakliga relationer då man ska sköta ärenden, funderar Komonen.
80 år av intressebevakning i försäkringsbranschen
Försäkringsmannaförbundet grundades år 1945 för att förhandla om de försäkringsanställdas anställningsvillkor och lönesättning. Förbundet hörde till centralorganisationen STTK.
Den högsta makten i Försäkringsmannaförbundet hade representantskapet, som bestod av medlemmar från alla 20 medlemsföreningar.
Försäkringsmannaförbundet ingick med Palta nationellt kollektivavtal med allmänt bindande verkan för försäkringsbranschen. Det omfattade arbetstagare som arbetade i skadeförsäkrings-, livförsäkrings- och pensionsförsäkringsbolag, pensionsstiftelser, pensionskassor, dataserviceföretag i försäkringsbranschen samt i mäklar- och franchisingföretag.
Försäkringsmannaförbundet VvL gick 31.12.2020 samman med Fackförbundet Pro. Övergången av över 8 000 arbetstagare till Pro och dess vingars skydd koncentrerade samtidigt försäkrings- och finansieringsbranschens intressebevakning till samma ställe.
