Regeringen har upprepade gånger inbjudit arbetstagarna till trepartsförhandlingar utan äkta vilja att föra diskussion. Löntagarnas gemensamma budskap om förhandlingarna har varit att arbetstagarnas synvinkel inte beaktats i mötena eller efterföljande beredningar. Pros representantskap kräver att regeringen drar tillbaka förhastade förnyelser och nedskärningar och sansat söker en ny riktning med genuina förhandlingar. Gemensamt överenskomna rättvisa anställningsvillkor säkrar speciellt lågavlönades köpkraft, vilket gynnar även företagare.

– En stark fackföreningsrörelse är till fördel för samhället. Försvarande av löntagarnas intressen och tryggande av välfärden i samhället främjar balanserad och hållbar ekonomisk utveckling, som alla har nytta av, inte bara de mest välbeställda, konstaterar ordförande för Pros representantskap Kristiina Lindroos.

Regeringen bereder dessutom lagstiftning där det som medel erbjuds stärkande av en exportdriven arbetsmarknadsmodell genom att binda riksförlikningsmannens eller förlikningsnämndens medlingsbud till lönetaket som avtalats i exportbranscherna. Det här är inte rätt sätt att stärka konkurrenskraften. I stället för tvingande lagstiftning bör regeringen stöda branschförbunden för att utveckla en gemensam arbetsmarknadsmodell.

Osäkerheten ökar bland annat av regeringens avsikter att sänka tröskeln för uppsägning, underlätta ingående av visstidsanställningar, avskaffa vuxenutbildningsstödet och ändra den första sjukdagen till oavlönad, om inte annat avtalats i kollektivavtal.

Utöver arbetslivsförsämringarna har man med sådan brådska börjat förverkliga nedskärningar i den sociala tryggheten att justitiekanslern och rådet för bedömning av lagstiftningen har varit tvungna att ge anmärkningar om tidtabellen. Regeringen hänvisar till budgetmanglingens tidtabell, men motiveringen är ohållbar då regeringen själv bestämmer den tidtabellen.

Nedskärningarna regeringen planerar riktar sig ensidigt mot lågavlönade arbetstagare, arbetslösa, barnfamiljer, studerande och unga och de har redan bedömts öka såväl utgifterna för utkomststöd som fattigdomen i barnfamiljer.

Arbetslivsförsämringarna har motiverats med behovet att balansera den offentliga skulden. Som resultat av regeringens första budgetmangling är skuldnivån likväl som förut. Det här är en bitter nyhet speciellt för dem det skärs av och för vilka saken motiverades med att den offentliga skulden bryts.

–Enligt finansministeriets uträkningar ökar många av regeringens beslut inte sysselsättningen eller balanserar statens ekonomi. Däremot ökar besluten osäkerheten och den psykiska ohälsan i arbetslivet, förutspår Pros ordförande Jorma Malinen.

Pros representantskap sammanträder till sitt höstmöte 24–25.11.2023.