Emeritusprofessor i arbetsrätt vid Åbo universitet, Seppo Koskinen, är den finska arbetslivslagstiftningens grand old man. Han anser att regeringens åtgärder inom arbetslivslagstiftningen är exceptionella.
– År 2025 kommer att vara det mest betydelsefulla förändringsåret i den finska arbetslivslagstiftningens över hundraåriga historia, säger Koskinen.
Alla reformer har gjorts till förmån för arbetsgivaren
Koskinen räknar upp en lång lista över förändrade eller under förändring varande saker: arbetsfredslagstiftningen, medling i arbetskonflikter, reformer som gäller lokala avtal och skyddsarbete, underlättande av uppsägningar, ändring av samarbetslagen, minskning av återanställningsskyldigheten, försämringar i arbetslöshetsskyddet och så vidare.
– Tidigare var idén med arbetslagstiftningen att skydda arbetstagarna. Efter förändringarna kan man säga att idén numera är att underlätta sysselsättningen.
Förändringarna stärker redan starkare parters, det vill säga arbetsgivarnas, rättigheter och möjligheter att bestämma om saker.
– Alla dessa reformer har gjorts till förmån för arbetsgivarna. Vi har aldrig haft en så här ensidig lagstiftningsreform. Om arbetsministeriet tidigare beredde lagprojekt på trepartsbasis och man strävade efter att söka kompromisser och jämlikhet, är den politiska styrningen nu verkligen stark.
Enligt Koskinen har regeringsprogrammet genomförts ännu kraftfullare än vad programmet ens skulle ha krävt.
Ingen uppfattning om lagarnas effekter
Regeringen har också kritiserats för att effekterna av alla åtgärder inte har bedömts tillräckligt omfattande.
– Vid lagstiftningsprojekten har lagstiftarna haft svårt att definiera effekterna. Det har senast kommit fram i samband med skyddsarbete, där vi faktiskt har haft bara få problemsituationer.
Enligt Koskinen genomförs nu många reformer vars praktiska konsekvenser verkligen är okända. Ett exempel är underlättandet av uppsägningar av orsak som beror på person. Tidigare krävdes ett sakligt och vägande skäl för uppsägning, men i framtiden räcker det med endast ett sakligt skäl.
Vad som räcker som sakligt skäl kommer att vara en gåta, eftersom uppsägningssituationer alltid är individuella. Koskinen tror att det kommer att hanteras rikligt med sådana fall i domstolarna.
Arbetslivets reformer är ideologiska
Regeringen driver nu igenom sina projekt, men regeringar brukar också vid något tillfälle bytas ut. Finns det en risk att arbetslivets lagstiftning börjar svänga fram och tillbaka enligt de politiska inriktningarna?
Koskinen berättar hur man i Storbritannien har stiftat om lagar om skyddsarbete, men att de nu förmodligen kommer att upphävas under den nuvarande regeringen. Ändå tror han inte att vi i stor skala skulle börja svänga frågor fram och tillbaka.
Enligt Koskinen finns det inga regeringar i Europa som är lika ideologiska i arbetslivsfrågor som hos oss.
– Finland har traditionellt respekterat internationella avtal. Nu har linjen tydligt förändrats, och de respekteras i den form som man själv vill förstå dem.
“Det är arbetsamt att skapa goda förhandlingsrelationer, men det är lätt att bryta dem”
Som erfaren rättsvetare vet Koskinen att i svåra tolkningsfrågor inom lagstiftningen nås aldrig fullständig enighet, inte ens bland experter. För närvarande väljer regeringen noggrant vems åsikter som dominerar och majoritetens åsikter väger inte nödvändigtvis tungt.
Fackföreningsrörelsen har försvarat arbetstagarnas ställning mot regeringens åtgärder. Från hösten 2023 till våren 2024 såg man omfattande demonstrationer. Användningen av dem kommer att bli svårare framöver eftersom användningen av politiska strejker har försvårats avsevärt genom lagstiftning.
Den nuvarande situationen gynnar knappast arbetsmarknadens funktion och förhandlingar i enlighet med den så kallade exportmodellen.
– Nu har reformer genomförts som har försvagat fackföreningsrörelsen, men det finns också reformer som framförallt har försämrat arbetstagarnas ställning. Det är arbetsamt att skapa goda förhandlingsrelationer, men det är lätt och snabbt att bryta dem.
Så här försämras arbetslivet
Regeringen har reformerat många lagar om arbetslivet. Mer är fortfarande under beredning.
Lagar som bereds:
- ”Saklig grund” räcker för uppsägning av arbetstagare
- Visstidsanställning för högst ett år kräver ingen särskild grund
- Återanställningsskyldigheten gäller inte företag med färre än 50 anställda
- Samarbetsförfarandet förenklas i mindre företag
- Ingen lön för den första sjukfrånvarodagen
Redan gällande nya lagar:
- Lokalt avtalande har utvidgats bland annat till oorganiserade företag
- Rätten till politiska strejker och sympatistrejker har begränsats
- Strejkböter har höjts
- Arbetstagare kan få böter för att delta i en olaglig strejk
- Arbetsvillkoret för inkomstrelaterad dagpenning har förlängts
- Minskning av inkomstrelaterad dagpenning efter två månaders arbetslöshet
- Arbetslöshetsskyddets barnförhöjning avskaffades
- Skyddsdelen för jämkad arbetslöshetsdagpenning avskaffades