Återhämtningen i Finlands ekonomi efter coronakrisen har överraskat de ekonomiska experterna. Den har varit snabbare än vid kriserna de senaste årtiondena och verkar följa den mest önskade V-kurvan.  Bruttonationalprodukten steg i april–juni till nivån före coronapandemin.

Förändringarna i arbetskraften har fått mindre uppmärksamhet. Sysselsättningen började öka kraftigt från mars 2021. Enligt färska uppgifter från arbetskraftforskningen var antalet sysselsatta i juli 2 639 000, vilket är 86 000 fler än året innan. Sysselsättningen har ökat och redan blivit bättre än före coronan. Sysselsättningsgradens trendtal steg från juli förra året med 2,8 procentenheter och från juli 2019 med 1,2 procentenheter till 72,7 procent.

Talen verkar lovande. Antalet sysselsatta var senast på motsvarande nivå sommaren 1990. I början av det här året ändrade likväl statistikförandet av sysselsatta. Förnyelsen inverkade på talen så att jämfört med tidigare sätt att föra statistik sjönk antalet sysselsatta i statistiken med ungefär 30 000 och sysselsättningsgraden med ungefär en procentenhet. Man kan alltså påstå att sysselsättningen nu är på en högre nivå än någonsin tidigare.

Regeringens ambitiösa mål är att nå en 75 procents sysselsättningsgrad till år 2023. Utvecklingen av sysselsättningen har varit så rask att det enligt trendtalet för sysselsättningsgraden i juli bara fattas 2,3 procentenheter från målet, vilket betyder cirka 60 000 sysselsatta till inom de kommande två åren.

Branscherna återhämtar sig i olika takt från coronan

Sysselsättningen har ökat i nästan alla branscher under det senaste året. Många branscher som lidit av coronan är likväl inte ens i närheten av situationen för två år sedan. Till exempel inom inkvarterings- och förplägnadsverksamheten finns det fortfarande en femtedel färre sysselsatta än före coronan. Också arbetskraftbrist stör ökningen av antalet sysselsatta.

I de flesta industribranscher har sysselsättningens återhämtning varit lam. Undantag utgörs av livsmedelsindustrin, där de sysselsatta är nästan en femtedel mer än för två år sedan.

Ökningen i sysselsättningen har ändå inte bara varit återhämtning från coronan. I en del branscher ökade sysselsättningen redan före pandemin och har fortsatt växa trots den. Sysselsättningen ökade över tio procent 2019–2021 inom energi- och vattenförsörjning, finansierings- och försäkringsbranschen samt inom yrkes- och vetenskapsverksamhet och teknisk verksamhet, som omfattar olika forsknings-, testnings- och planeringsfunktioner, samt inom affärslivets tjänster. Klart växande branscher var också utbildnings- samt informations- och kommunikationsbranschen.

Visstids- och deltidsarbetet ökade

Under coronan minskade framför allt antalet som arbetade i atypiska anställningsförhållanden. Under andra kvartalet år 2020 minskade visstids- och deltidsanställningar med 12 procent från föregående år. Antalet heltidsanställningar tills vidare minskade bara en procent.

Den ökade sysselsättningen under det senaste året har i huvudsak grundat sig på ökningen av atypiska anställningsförhållanden. Visstids- och deltidsarbete ökade med en femtedel. Också i anställningsförhållanden tills vidare skedde det en ökning bara för deltidsarbetets del.

Den osäkerhet coronan skapat återspeglas fortfarande i arbetsplatser som uppstår. Under det andra kvartalet år 2021 arbetade 71 procent av löntagarna i heltidsanställningar tills vidare och 29 procent i atypiska anställningsförhållanden.

Arbetslösheten kvarstår på hög nivå

Trots den goda utvecklingen i sysselsättningen har arbetslösheten knappt lättat. Från juli 2019 till juli 2020 steg arbetslöshetsgradens trend från 6,7 procent till 8,4 procent. Från det har den under det senaste året sjunkit bara en halv procentenhet till 7,9 procent.

Fenomenet förklaras av att personer som stått utanför arbetskraften övergår till arbetskraften, det vill säga blir sysselsatta eller arbetslösa. Coronatiden har prövat mångas ekonomi och man är tvungen att söka sig aktivt ut på arbetsmarknaden. Å andra sidan har öppnade arbetsmöjligheter uppmuntrat många tvekande latenta arbetssökande att ta sig ut på arbetsmarknaden.

Andelen som står utanför arbetskraften minskade våren 2021 såväl bland män som kvinnor. Den allra största förändringen skedde i gruppen kvinnor 25–34 år, där det varit klart färre som hört till arbetskraften än av männen i samma ålder. Från juli 2020 till juli 2021 sjönk andelen som stod utanför arbetskraften till 16 procent av kvinnorna i den här åldersgruppen. Andelen var tidigare 25 procent. Av män i samma ålder stod 13 procent utanför arbetskraften.

Unga studerande kvinnor har säkert oftare tagit emot arbete då sådant erbjuds. Till en del förklarar förnyelsen av statistikförandet av arbetskraften förändringen, där en större del av dem som är föräldralediga räknas med som sysselsatta.

Också en annan förändring hänför sig till föräldraskap. Det ser ut som att vården av små barn hemma efter föräldraledigheten minskat under det senaste året. De som fick hemvårdsstöd från Folkpensionsanstalten var i juli 8 procent färre än ett år tidigare.

Långtidsarbetslösheten ökade drastiskt

Långtidsarbetslösheten började öka kraftigt från och med coronavåren. Från mars 2020 till juli 2021 ökade antalet långtidsarbetslösa med 75 procent. I juli var 113 892 personer långtidsarbetslösa.

Långtidsarbetslösheten har ökat mest i de yngsta åldersgrupperna. Från mars 2020 till juli 2021 fördubblades långtidsarbetslösheten bland dem under 35 år. För 50 år fyllda var ökningen 56 procent. I juli var ungefär hälften av de långtidsarbetslösa 50 år fyllda och 21 procent under 35 år.

Det behövs fortfarande stödåtgärder

Coronakrisens inverkan på ekonomin och sysselsättningen verkar bli kortvarig. Sysselsättningen återhämtar sig så snabbt att det är möjligt att nå regeringens sysselsättningsmål under regeringsperioden. Den förbättrade sysselsättningen har långt grundat sig på atypiska anställningsförhållanden, vilket likväl kastar en skugga över sysselsättningsutvecklingen. Den osäkerhet coronan skapat återspeglar sig på bildandet av varaktiga arbetsplatser. Av den orsaken är det fortfarande nödvändigt att garantera ekonomisk tillväxt med stimulerande åtgärder. Det är väsentligt att få med ännu slumrande branscher i tillväxten.

Coronatiden har skapat många slags rörelser på arbetsmarknaden. Många har sökt sig på jobb. En del har bytt yrke och en del branscher har brist på arbetskraft. Samtidigt har långtidsarbetslösheten ökat drastiskt. De här förändringarna ger många slags möjligheter att höja sysselsättningsgraden. Som stöd krävs likväl åtgärder för att balansera efterfrågan och utbud på arbetskraft. Satsningarna på utbildning och arbetskraftstjänster är i nyckelposition. Ingen borde lämnas ensam i det här läget.