Vi frågade Arbetshälsoinstitutets specialforskare Mervi Ruokolainen om åldersmedvetet ledarskap och erfarna arbetstagares starka sidor.
Hurdana styrkor har de äldre arbetstagarna?
Erfarna arbetstagare har starka sidor av många slag. De centrala styrkorna är kunnande och sakkunskap som fåtts via erfarenhet, problemlösningsförmåga och förmåga att hantera helheter och att särskilja det väsentliga från oväsentligt. Äldre arbetstagare har också bättre vägkost för att klara motgångar. De har stress- och trycktålighet även i överraskande situationer. Erfarenheten och arbetsåren har medfört förvissning om att man tidigare mött motsvarande och klarat av det. De erfarna vet hur man bör göra för att föredömligt komma vidare från situationen.
Erfarna arbetstagare känner igen ställen där något kan gå snett och kan så undvika fel. De har också ofta bra nätverk och kundkontakter. Det kan man inte skaffa sig med utbildning utan de uppnås med erfarenhet och arbetsår.
Med åren lär man sig också livshantering. Ålder ger perspektiv, med vars hjälp man ser relationen mellan olika saker tydligare och mer som helhet. Äldre arbetstagare har ofta mod att föra fram sina egna synpunkter med motiveringar.
Hur kan man få de erfarnas kunskap i användning i arbetsgemenskapen?
Cheferna borde kunna identifiera och erkänna den kunskap de äldre ofta har. Människor kan inte nödvändigtvis själva formulera i vad allt de är starka eller bra.
Erkänsla av chefen motiverar arbetstagaren att använda sitt kunskap och dela med sig av den. Det är undersökt att äldre arbetstagare motiveras av att de ser att deras kompetens uppskattas och att arbetsgemenskapen har nytta av att använda den. Via det får man säkrast kunskapen fram och i användning.
Hur kan man som chef förbättra sin förmåga att leda åldersmedvetet?
Arbetshälsoinstitutet har utvecklat en kamratgruppsträning för att leda äldre i slutskedet av arbetskarriären, ”Kokemus käyttöön työyhteisössä”. Målet med coachningen, som riktar sig till chefer, är att stärka förmågan att möta och stöda äldre arbetstagare i arbetet och stärka positiva attityder gentemot dem.
Det är bra att chefen överlag sätter sig in i olika skeden av arbetskarriären och i hurdana förväntningar, behov och önskemål arbetstagarna har i de olika skedena. Det är dessutom bra att förstå att arbetsförmåga även är annat än hälsa, det är också en kunskaps- och motivationsfråga.
Det finns många myter och negativa fördomar i arbetslivet om över 50-åriga arbetstagare. Det är bra att på riktigt fundera vad man själv tänker om äldre arbetstagare –känner man igen attityder eller fördomar om ålder i sig själv? Det är viktigt att se arbetstagare i alla åldrar som individer. Ingen åldersgrupp består av människor som alla är likadana, är intresserade av samma saker eller skulle ha samma styrkor och svagheter, utan människor är mycket olika och de har olika önskemål och behov.
Varför lönar det sig att främja samarbete mellan arbetstagare i olika ålder?
Det är undersökt att team med medlemmar i olika åldrar är mer framgångsrika. De klarar sig bättre speciellt i situationer där det behövs skapande och innovativa lösningar.
Då en yngre arbetstagare arbetar tillsammans med en äldre överförs tyst kunskap och han eller hon kan dra nytta av den kunskap som ackumulerats via erfarenhet. Av de äldre kan man få kunskap som det annars skulle ta år att förvärva. De har också erfarenhet av belastning i arbetslivet och kan därför ge uppmuntran och stöd i många utmanande situationer.
I Arbetshälsoinstitutets coachning har de äldre arbetstagarna å sin sida talat om att man av de unga genuint får den senaste kunskapen dessa fått via utbildning, bara man vill fråga och är öppen för de ungas tankar. Av yngre kolleger kan man få synsätt man själv inte ens tänkt på. Iver smittar också – unga vill lära sig och utvecklas och själv får man se på saker ur en ny och fräsch synvinkel. Då man delar kunskap med varandra ger det en känsla av uppskattning och av att man behövs i den egna arbetsgemenskapen. Samtidigt stärker det resurserna och välbefinnandet i arbetet.
