Utöver fritid sträcker sig ensamheten även till arbetslivet. Nästan var fjärde finländare upplever ensamhet i arbetslivet, framgår det av HelsingforsMissions Työelämän yksinäisyys-barometer.
Enligt Fackförbundet Pros ansvariga forskare Petri Palmu har Pros medlemmar ytligt sett goda sociala miljöer för att förhindra ensamhet. Data från Pros arbetsmarknadsundersökning visar att medlemmarna i sitt jobb har många olika inre och yttre sociala kontakter på arbetsplatsen, men visst finns det undantag.
– Arbete med kunder och kolleger framhäver arbetets sociala natur. Arbetsuppgiften kan förutsätta hantering av sociala kontakter. I vissa branscher, såsom i planerings- och konsultbranschen, är arbetet mera ensamarbete. Till arbetets normala vardag hör att hjälpa andra människor, dela arbete och få respons. Utanför arbetet har Pros medlemmar rätt goda sociala nätverk.
Tio procent av Pros medlemmar har upplevt mobbning
Var sjätte finländare har upplevt uteslutning från arbetsgemenskapen, framgår det av HelsingforsMissions barometer. Social uteslutning kan till exempel vara att arbetskamraten inte bjuds med de andra till lunch eller kaffe, hen beaktas inte på möten eller man reagerar inte på hens åsikter. Arbetstagaren kan nekas arbetsuppgifter eller projekt.
Utgående från Pros forskning har ungefär tio procent av medlemmarna tydlig erfarenhet av ofog, ofredande eller trakasserier riktat mot sig själv. Isolering av arbetstagare från den övriga gemenskapen till exempel på grund av åsikt eller annan faktor, är likväl inte ett förhärskande drag i arbetsgemenskapen.
– Diskriminering är ofta en följd av den kultur ledningen skapat. Då arbetstagarna sätts att tävla för hårt mot varandra kan det också minska känslan av gemenskap. Det har konstaterats att fackets kollektiva styrka på arbetsplatsen har en mycket positiv inverkan för att förbättra arbetsgemenskapen och även medmänsklighet i organisationens ledarskap, berättar Palmu.
Coronan ökade ensamheten
Enligt HelsingforsMissions barometer ökade coronatiden upplevelserna av ensamhet. Före coronan upplevde var femte tidvis ensamhet, nu var tredje. Känslan av ensamhet har ökat speciellt bland unga och dem som bor ensamma.
Enligt Palmu kan distansarbete, som ökat till följd av coronan, ändra den sociala dynamiken i arbetsgemenskapen.
– Kommunikationen kan också öka, men den är vanligen annorlunda än vid liveträffar. För Pros medlemmar verkar fysiska möten enligt undersökningsdata vara en oersättlig form av social verksamhet, enbart virtuell samvaro räcker inte.
Palmu ser att i hybridarbete kan brådska och till exempel flexibla arbetstider också öka ensamheten.
– Då människor inte hinner träffa varandra ordentligt, försvagas kvaliteten på kontakter och samröre.
Det kan vara svårt att identifiera ensamhet
Var tredje har åtminstone nu och då märkt ensamhet i arbetsgemenskapen, framgår det av HelsingforsMissions barometer. Det kan ändå vara utmanande att identifiera ensamhet, för ensamhet är en subjektiv upplevelse som inte nödvändigtvis syns utåt.
Människor vill hitta likasinnat sällskap och höra till en gemenskap. Enligt forskare Palmu var nätverk och kollektiv styrka viktiga orsaker att ansluta sig till Pro, då nya medlemmar frågades om orsaker till anslutningen.
Å andra sidan kan det att man blir eller drivs till ensamhet ske utan att kamraterna eller arbetsgemenskapen märker något, så det är viktigt att chefsarbetet fungerar bra.
– Cheferna måste ha sensibilitet att förstå olika slags sociala karaktärsdrag och de möjliga inverkningar organisationens verksamhet har på olika individer.
Du hittar fler undersökningar i Pros forskningsapplikation.
