”Tyvärr föll vårt val inte på dig den här gången.”
När ännu ett avslag landar i en jobbsökandes inkorg kan självförtroendet sättas på prov. Att bli avvisad kan kännas som en personlig kränkning, även om vi vet att det för närvarande inte finns tillräckligt med jobb för alla.
Antonia Gergen, coach och forskare inom neurovetenskap, uppmanar arbetssökande att vara snälla mot sig själva. Ur ett evolutionärt perspektiv är kroppens signaler avsedda att skydda människan.
– Att bli avvisad gör ont. Det gör ont på hjärnnivå, det gör ont på nervnivå, både psykiskt och fysiskt. Under de senaste åren har det kommit mycket forskning om hur avvisande eller avslag registreras i kroppen som fysisk smärta, berättar Gergen.
Gergen är specialiserad på hjärnans plasticitet, nervsystemets inlärningsmekanismer och hjärnans regleringsförmåga. Enligt henne faller vi ofta in i ett tankesätt vid motgångar som inom psykologin kallas attributionsfel. Där förklaras ofta en väns misslyckande i jobbsökandet med yttre faktorer.
– Vi tänker att kanske hans potential inte uppmärksammades, eller att det kanske finns ett bättre jobb någon annanstans för vår vän. När det däremot gäller oss själva hittar vi ofta orsakerna hos oss själva. Jag är dålig, jag försökte inte tillräckligt, de tyckte inte om mig, säger Gergen.
När man blir medveten om attributionsfelet kan man minska smärtan som avvisandet orsakar genom att omforma sina egna tankemönster.
Sätt upp bättre mål för dig själv
Avvisande kan i värsta fall lamslå och hindra handlingsförmågan. Enligt Gergen ligger bakom känslan en uppdelning av människans nervsystem i det sympatiska nervsystemet, som förbereder för konflikt, och det parasympatiska nervsystemet, som lugnar.
– Nervsystemet är i den meningen enkelt att omformuleringar av tankar inte förmedlas till det. Vårt nervsystem vet bara om vi är säkra eller inte. När det sympatiska nervsystemet har varit aktiverat för länge kan vi uppleva förlamning, säger Gergen.
Man kan återhämta sig från detta tillstånd genom att göra saker som sätter igång kroppens naturliga välbefinnandehormoner dopamin, oxytocin och serotonin. Till exempel genom att gå på en promenad eller vistas i solen.
Om man trots alla ansträngningar inte hittar ett nytt jobb växer frustrationen. Enligt Gergen kan man upprätthålla hoppet och motivationen genom att dela upp det slutgiltiga målet i mindre, uppnåeliga delmål.
När man sätter upp målet att skicka fem e-postmeddelanden om dagen istället för att skriva under ett arbetsavtal, får hjärnan sin dopamindos snabbare.
– Om mållinjen inte syns är det mycket svårare att börja arbeta mot målet. Själv försöker jag ofta tänka så att det är försöket som är belönande, inte slutresultatet. När man på sätt och vis redan har lyckats gör ett eventuellt bakslag efteråt inte lika ont, säger Gergen.
Fokusera på nuet
När livet är fullt av osäkerhet och varje avslag försvagar självförtroendet kan människans inre känsla av trygghet behöva stärkas. Enligt Gergen handlar det om en färdighet som man kan lära sig genom träning.
– Vi upplever trygghet när vi kan påverka saker som finns nära oss. Istället för att tänka på olika katastrofer är det därför bra att stanna upp och öppna sinnena. En snabb övning är att nämna fem saker man kan se, fyra saker man kan höra, tre saker man kan känna på, två man kan lukta och en man kan smaka, säger Gergen.
Mitt i jobbsökandet kan man också finna tröst i att forskning visar att hjärnan har förmågan att utvecklas under hela livet.
– Tanken att vi som vuxna inte längre kan förändras är en myt. Vi kan skapa en miljö för oss själva där hjärnan inte förändras alls, eller en miljö där den förändras maximalt. Med förändring menar jag att man lär sig nya färdigheter och optimerar hjärnans potential, säger Gergen.
För att förändras behöver hjärnan nya stimuli. Man kan försöka bryta den rutinmässiga vardagen med små förändringar, till exempel genom att möblera om arbetsrummet, dricka kaffe med fel hand eller byta väg till jobbet.
När man söker jobb kan man utnyttja hjärnans plasticitet genom att prova att göra något på ett annat sätt än tidigare. Även avslag kan ses som situationer som hjälper hjärnan att växa och utvecklas.
– Om jag fick säga en sak till en person som just har fått ett nej i sin jobbsökning, skulle jag råda hen att belöna sin uthållighet på ett sätt som hen själv tycker om. Hjärnan är nu en erfarenhet rikare. Sedan skulle jag uppmana personen att sätta upp ett mål på tre nya ansökningar under den kommande veckan, utan negativ inre dialog eller förväntningar.
