Upp till 32 procent av tjänstemännen bedömer att deras nuvarande arbetsuppgifter kan ersättas av artificiell intelligens inom tio år.
Oron för AI:s inverkan på sysselsättningen har ökat. För fem år sedan uppskattade endast 21,7 procent av Pros medlemmar att deras arbete skulle kunna ersättas av AI inom tio år. I Pros omfattande arbetslivsundersökning ombeds medlemmarna varje år att uppskatta hur snabbt deras nuvarande arbetsuppgifter kan ersättas av artificiell intelligens.
Finansbranschen i täten
Tjänstemän inom finansbranschen är mest pessimistiska: upp till 45 procent av de svarande bedömde att artificiell intelligens kommer att ersätta deras nuvarande arbetsuppgifter inom tio år.
– Utvecklingen inom finansbranschen går snabbt även i AI-eran. För personalen innebär förändringen både möjligheter och oro. Tjänstemän inom branschen funderar på framtiden för sitt arbete och hur deras egen kompetens ska hålla jämna steg med utvecklingen, säger Jari Kaitosuo , ansvarig branschombudsman för finansbranschen vid Pro.
Även inom försäkringsbranschen och ICT-branschen anser en betydande andel av de tjänstemännen att deras egna arbetsuppgifter kan ersättas. Inom försäkringsbranschen är andelen 43 procent och inom ICT-branschen 40 procent.
Den snabbaste ökningen har skett inom livsmedelsbranschen där andelen har stigit från 22 procent till 30 procent på ett år.
– Den växande osäkerheten bör bemötas genom att satsa på att utveckla personalens kompetens inom artificiell intelligens, stärka den proaktiva dialogen på arbetsplatserna och öka öppenheten kring vilken kompetens som kommer att behövas i framtiden, säger Pros ordförande Niko Simola .
Tjänstemännen inom byggbranschen är minst pessimistiska (19 %), men även där har andelen ökat snabbt jämfört med 2022 års nivå (11,5 %).
Personer över 60 år och kvinnor är mest pessimistiska
Enligt Prons undersökning är risken för att ersättas störst inom assistent- och expertuppgifter (34 %). Utvecklingen går långsammare bland chefer, endast 18 procent av cheferna upplever att deras jobb är hotat.
Särskilt tjänstemän över 60 år bedömer effekterna inom sin egen bransch som stora. Av dem uppskattar så många som 36 procent att deras nuvarande arbetsuppgifter kan försvinna inom tio år. Bland kvinnorna uppskattar 35,5 procent att deras arbete kommer att ersättas av AI, bland männen 27 procent. Andelen män har tidigare varit lägre, men verkar nu vara på uppgång.
Artificiell intelligens är ett verktyg – inte ett mål. Ett bra arbetsliv skapas inte med algoritmer, utan genom gemensamma överenskommelser, förtroende och ansvarsfullt beslutsfattande. Artificiell intelligens får inte vara en anledning att sätta anställda åt sidan. Alla måste ges möjlighet att lära sig, utvecklas och hänga med i förändringen.
Pro anser att effekterna av AI också bör granskas ur perspektivet av arbetstagarnas rättigheter, kompetens, välbefinnande på arbetsplatsen och integritetsskydd. Om den används på rätt sätt kan artificiell intelligens frigöra tid för arbetstagarna att ägna sig åt det väsentliga och öka meningsfullheten i arbetet.
– AI är ett verktyg – inte ett mål. Ett bra arbetsliv skapas inte med algoritmer, utan genom gemensamma överenskommelser, förtroende och ansvarsfullt beslutsfattande. AI får inte vara en anledning att sätta arbetstagare åt sidan. Alla måste ges möjlighet att lära sig, utvecklas och hänga med i förändringen, säger Simola.
Kompetensutveckling är ett gemensamt och kontinuerligt ansvar för styrelser, arbetsgivare och arbetstagare. Förändringar i arbetet, arbetsförhållandena, kompetenskraven och övervakningen måste hanteras i enlighet med lagen och öppet tillsammans med personalen. På arbetsplatserna behövs en tidig och öppen diskussion om konsekvenserna, tillräcklig och kontinuerlig utbildning samt tydliga spelregler.
