Artificiell intelligens förändrar snabbt hur vi jobbar, men inte överallt i samma takt. Vissa drar redan nytta av AI, medan andra fortfarande måste vänta på bättre praktiska tillämpningar. Användningen av AI handlar dock inte bara om teknik, utan framför allt om ledarskap och kultur, säger Antti Merilehto, coach och utbildare. Han coachar företagsledningar inför AI-eran och har skrivit en bok om ämnet, AI - A guide for managers.
– På många arbetsplatser lever man redan i en förändringsmättad vardag efter pandemin och det obligatoriska distansarbetet, med ständiga reformer och allt högre målsättningar. Till denna miljö har AI kommit, vilket förändrar hur vi gör kunskapsarbete. Många undrar hur de ska klara av ännu en stor förändring, säger Merilehto.
Därför är införandet av AI i företag och organisationer inte ett teknikprojekt, utan först och främst en ledningsfråga.
– Varje medarbetare har rätt att veta vad AI kan användas till, i vilka syften och med vilka data. När gränsdragningarna är tydliga blir vardagsexperimenten trygga och gemensamma inlärningsrum. Förtroende byggs upp när ingen känner sig ensam inför det nya.
Förutom god vägledning betonar Merilehto att tid måste avsättas för att lära sig AI.
– Det är upp till ledningen att bestämma vad som ska utelämnas eller skjutas upp, så att medarbetarna får tid att göra AI till en effektiv assistent i sitt eget arbete. Annars kommer även goda avsikter att begravas i brådskan.
AI är redan en kompetent sparringpartner och assistent
IT-medarbetare har redan erfarenhet av att använda AI, även dåliga erfarenheter. Enligt Merilehto förändrar AI arbetslivet så snabbt att vi inte riktigt kan se alla förändringar. Det som inte var möjligt för ett år sedan är nu vardagsmat.
- Agenter baserade på AI kan nu självständigt utföra rutinuppgifter och hjälpa till med mer komplexa uppgifter. Den som utför specialistarbete bör använda AI som sin egen personliga sparringpartner och assistent.
I frontlinjen kan AI till exempel hjälpa till med utvecklingssamtal.
- Många chefer har alldeles för många teammedlemmar att sköta. När AI komprimerar all data om teammedlemmarna från HR- och informationssystem till chefen kan han eller hon ägna tid åt att prata med teammedlemmarna i stället för att samla in data, säger Merilehto.
Samma logik fungerar inom områden som skiftplanering, rapportering och spårning av kundkontakter: AI hjälper till med rutinuppgifter, vilket ger specialisten mer tid för det som inte kan ersättas: att träffa, lyssna på och vägleda människor.
AI-färdigheter är framtidens färdigheter för individer
AI är inte bara ett nytt verktyg för att förbättra organisationers produktivitet utan också en framtida kompetens för individen.
– En bra fråga för alla är: skulle jag bli vald till mitt jobb idag? Och om jag var tvungen att byta organisation, skulle jag då få samma eller bättre lön? Smärtsamma frågor för många, men värda att ta ställning till, säger Merilehto och fortsätter:
– När en sakkunnig lär sig att använda AI i sitt arbete som personlig assistent och sparringpartner utvecklas och förbättras kompetensen och marknadsvärdet ökar. Vikten av detta ska inte underskattas, särskilt inte i de branscher som påverkas mest av AI.
Artificiell intelligens kan öka känslan av kontroll på jobbet
När AI är som bäst kan det förbättra arbetslivet genom att öka autonomin, känslan av kontroll över sitt eget arbete, för dem som utför expertarbete.
– När en maskin tar över rutinuppgifter frigörs mänsklig tid och energi till det som verkligen driver oss framåt. Vi kan göra våra jobb smartare och, med hjälp av AI, få allt gjort under dagen som behöver göras. Det innebär också att vi kan tillbringa mer tid med våra nära och kära på fritiden, säger Merilehti, som ser framför sig ett bra arbetsliv i AI-åldern.
AI-eran utmanar arbetslivets strukturer men erbjuder också möjligheten till en bättre vardag.
– Det som är säkert är att vi alla kommer att bli överraskade av hur arbetslivet kommer att se ut år 2030. En del av förändringarna kommer att vara bra, en del kommer säkert att vara dåliga, säger Merilehto.
Tre beslut för ett bättre arbetsliv i den artificiella intelligensens tidevarv
Enligt AI-coachen Antti Merilehto börjar en rättvis förändring av arbetslivet i AI-eran med tre ledarskapsbeslut som medarbetarna bör kräva av ledningen.
- Gemensamma spelregler. Medarbetarna har rätt att få veta vilka AI-applikationer som får användas och hur.
- Prioritering. Du kan inte lära dig något nytt om du inte ger upp något gammalt. Ledningen bör visa med exempel vad man kan ge upp för att få tid att lära sig AI.
- Lärande för vardagen. Experimenten görs snabbt och synligt. Teamen delar med sig av framgångar och insikter, och detta blir allmän praxis.
När man är överens om grunden för jobbet och att lära sig nya saker kan det som verkligen behövs i expertarbete växa fram: självständighet och en känsla av kontroll. Med AI som sköter rutinerna och fungerar som en personlig sparringpartner kan experten fokusera på uppgifter som kräver tänkande och kreativitet, och på att arbeta med människor.
