EU:s AI-förordning (Artificial Intelligence Act) är världens första omfattande lagstiftning som reglerar användningen av artificiell intelligens. EU:s medlemsländer måste fastställa sanktioner för brott mot förordningen senast den 2 augusti 2025. Syftet med förordningen är att säkerställa att AI är etisk och respekterar mänskliga rättigheter och att AI-system inte äventyrar människors säkerhet, hälsa eller grundläggande rättigheter.
Artificiell intelligens som används i rekrytering definieras i förordningen som en applikation med hög risk. Det innebär att användningen av AI i rekrytering i fortsättningen kommer att regleras noggrant. Arbetssökande måste informeras om att AI används och AI får inte ensam besluta vem som kallas till intervju eller anställs.
Vid rekrytering kan AI hjälpa till att identifiera och välja de mest lämpliga kandidaterna effektivare än traditionella metoder. Artificiell intelligens kan hjälpa till att skapa attraktiva och riktade jobbannonser samt analysera sökandes CV:n och ansökningar. Dessutom kan man med AI skapa förvalstest som mäter sökandes färdigheter och lämplighet för uppgiften redan i ett tidigt skede. AI kan också användas för anonym rekrytering, där sökandes personuppgifter, såsom namn, kön och ålder, tas bort vid bedömningen. Detta kan minska omedvetna fördomar och främja jämlikhet.
Användningen av artificiell intelligens kan alltså avsevärt minska rekryteringsprocessens längd och kostnader, vilket gynnar både arbetsgivare och arbetstagare.
Å andra sidan väcker användningen av artificiell intelligens i rekrytering också befogad oro. AI-system kan innehålla fördomar och diskriminerande algoritmer som kan påverka vissa sökandegrupper negativt. EU:s AI-förordning syftar till att förhindra sådana skadliga effekter genom att ställa strikta krav på AI-systemens transparens och ansvarighet.
Många kan vara skeptiska till ordet "reglering", men i verkligheten är förordningen en bra nyhet för alla parter. För arbetsgivare ger den tydliga ramar för hur AI kan användas ansvarsfullt. Genom att handla så kan företaget också förbättra sin arbetsgivarimage.
För arbetssökanden ger förordningen klart trygghet och ökar förtroendet för rekryteringsprocessen. Den säkerställer att AI inte bedömer människor på felaktiga grunder eller utifrån fördomar. Ingen ska missa en arbetsplats för att en algoritm misstolkade ansiktsuttryck och gester i en videoansökan.
Fackförbunden måste säkerställa att arbetstagarnas rättigheter och jämlikhet förverkligas även i AI-åldern. Det är också viktigt att de som använder artificiell intelligens förstår dess möjligheter och begränsningar.
EU:s nya förordning påminner oss om att teknologin inte får ersätta människan, utan stöda henne. Och när det gäller arbetslivet och rekrytering är rent spel alltid viktigast – vare sig bedömaren är människa eller algoritm.
Skribenten är Fackförbundet Pros ansvariga branschombudsman för ICT-branschen.
