Hos neurominoriteter fungerar hjärnan lite annorlunda än hos de flesta människor. Typiska diagnoser av neurodiversitet är ADHD, autismspektrumtillstånd eller dyslexi. Hjärnforskaren och professorn i pedagogik vid Helsingfors universitet, Minna Huotilainen, skulle dock inte fästa sig för mycket vid diagnoser eftersom vi alla är en del av samma egenskapskedja.
– Det finns många på arbetsplatsen som har egenskaper som passar in på diagnosen även om de inte riktigt uppfyller de diagnostiska kriterierna. Det lönar sig att fokusera mer på hur människor uppfattar sina egna egenskaper och på hurdant arbete som passar dem, säger Huotilainen.
Olika uppmärksamhetsproblem klumpas numera ofta ihop under diagnosen ADHD. Utåt syns bristande uppmärksamhet som impulsivitet, det vill säga att man kastar sig in i nya situationer och lämnar de tidigare oavslutade. Det motsatta dilemmat är att fördjupa sig i ett ämne så noggrant att det är svårt att byta från ett ämne till ett annat.
– Här måste vi genast komma ihåg att vi alla får utmaningar med uppmärksamheten om arbetsförhållandena är riktigt dåliga eller om vi till exempel är trötta, påpekar Huotilainen.
Autismspektrumet handlar om skillnader i sociala färdigheter och interaktion, samt hur en person reagerar på stimuli eller belastas av dem. Det finns också två ytterligheter som förknippas med autism. Personer inom autismspektrumet kan vara väldigt frispråkiga. De läser inte mellan raderna och förväntar sig att andra ska vara rakt på sak. De belastas av mänsklig kontakt och önskar ofta på grund av det att få arbeta på distans.
– I andra änden av spektrumet finns det supersociala människor som alltid vill vara tillsammans med andra och inte får något till stånd på egen hand.
Utnyttja möjligheterna med neurodiversitet
En form av neurodiversitet är olika inlärningssvårigheter. De kan till exempel vara relaterade till matematik och siffror, tusen och tiotusen kan lätt bli förvirrande.
– Jag tycker att Hjallis Harkimo har beskrivit sin egen situation som företagare på ett bra sätt, han har både dyslexi och sifferförvirring. Därför måste han vara mer noggrann med siffror än andra vilket har fört honom långt. När du i affärssituationer har varit tvungen att kontrollera siffrorna många gånger har det blivit ett trumfkort, eftersom det är just siffrorna som står på spel i en sådan situation.
Neurodiversitet innefattar också sensoriska funktionsnedsättningar, till exempel hörselnedsättning – som för övrigt drabbar oss alla med åldern om vi bara får leva tillräckligt länge.
–Hörselnedsättning är ett bra exempel på neurodiversitet som kan vara till oväntad nytta på arbetsplatsen. Jag skulle be en person med hörselnedsättning att testa kundlokalerna eller arbetsplatsens matsal: är det trevligt att prata i lokalen och förstår du vad som sägs, säger Huotilainen.
Mångfald räddar mänskligheten
I början av anställningsförhållandet kanske du inte nödvändigtvis vill prata om din egen neurodiversitet men om du försöker dölja dina egna egenskaper eller känner att du måste dölja dem, blir det tungt på jobbet.
– När man jobbat ett tag ska man kunna säga de här sakerna högt. Chefen ska när hen tar emot informationen inse att den här personen är speciell och kan lära ut något till hela arbetsgemenskapen. En anställd med dyslexi kan till exempel kontrollera alla instruktioner på arbetsplatsen. Är texterna lätta att läsa och meningarna tillräckligt korta?
Huotilainen efterlyser mer mångfald i hur chefer ser på arbetstagarna.
– Vi vet att vi alla är olika och att olikheter många gånger har räddat mänskligheten i krävande situationer. Det faktum att någon i teamet är annorlunda kan vara en styrka i hela arbetsgemenskapen.
När mångfalden i arbetsgemenskapen är så stor som möjligt finns det också mycket utrymme till exempel för att betjäna och bemöta olika typer av kunder.
Anpassningar gynnar alla
Autismspektrumtillstånd är förknippat med styrkor som till exempel förmågan att koncentrera sig, uppfatta detaljer och lösa komplexa problem. Personer inom autismspektrumet kan också vara intresserade av vissa repetitiva saker i arbetet och de kan vara som bäst i uppgifter som skulle vara mycket tunga eller oönskade för andra.
För att personer på neurospektrumet ska kunna använda sina styrkor kan det behövas någon form av anpassningar på arbetsplatsen. Vissa behöver en lugn arbetsplats, andra behöver en tydlig uppgift och tidsplan – och det kan alla på arbetsplatsen gynnas av.
Vid en första anblick kan man tro att det är omöjligt att göra specialarrangemang på stora arbetsplatser, men det finns förmodligen också mer mångfald i stora företag. 60 personer kan ha dyslexi eller uppmärksamhetsproblem.
– Då kan vi föra samman dem och de här personerna kan dela sina tankar med varandra och till och med skapa en egen våning för neurodiversitet. När man har många anställda kan man göra flera större anpassningar på en och samma gång, uppmuntrar Huotilainen.
Många av anpassningarna är billiga att genomföra och arbetsgivaren för de dyrare kan arbetsgivaren få understöd. Det handlar oftast inte om pengar utan om vilja och främst den närmaste chefens.
– Om en chef anser att det är värdefullt att ha personer med olika egenskaper i teamet är det ofta ganska lätt att göra olika förändringar i arbetsmiljön.
Hur kan arbetsplatsen ta hänsyn till olika typer av hjärnor?
Att beakta neurodiversitet på arbetsplatsen främjar hela arbetsgemenskapens välmående. Det är också en strategisk fördel som kan öka produktivitet och innovation samt förbättra tillfredsställelsen och engagemanget på jobbet. En arbetsplats som värdesätter neurodiversitet syns i ordvalet i platsannonsen.
– Arbetsmiljön ska vara så lugn och sensorisk som möjligt. En tyst arbetsplats hjälper många, liksom möjligheten att justera belysning och till och med temperatur. Det blir också allt vanligare med doftfria arbetsplatser, säger Pros Tanja Luukkanen, expert på arbetsmiljö och jämställdhet.
Olika hjälpmedel, till exempel brusreducerande hörlurar, kan skaffas till arbetsplatsen. På många arbetsplatser kan du om du vill dra dig tillbaka till en lugn plats. Det är också viktigt att vid behov kunna ta pauser och själv påverka rytmen i den egna arbetsdagen.
– Å andra sidan hjälper rörelse till att lindra spänning, så man kan ha en träningsboll att sitta på på kontoret eller i mötesrummet. Samtidigt hjälper det många att koncentrera sig och lyssna på möten, vet Luukkanen.
Hur tar man upp sitt eget neurospektrum på arbetsplatsen?
Det är bra att ta upp neurodiversitet på arbetsplatsen om du upplever att det påverkar ditt eget arbete och din ork. Arbetsgivaren är enligt arbetarskyddslagen skyldig att ta hand om arbetstagarna och att beakta arbetstagarens personliga egenskaper och förutsättningar för att utföra arbetet. När du berättar om din situation för arbetsgivaren kan du få anpassningar som stöder ett tryggt och hälsosamt arbete som inte överbelastar dig.
– Det ligger också i arbetsgivarens intresse att arbetstagaren mår bra och kan bidra till arbetsgemenskapen, påpekar Luukkanen.
Du kan ta upp frågan med din chef. Vid behov kan du be en arbetarskyddsfullmäktig att följa med dig, och företagshälsovården hjälper dig också att ta upp frågan på jobbet. Diskrimineringslagen innehåller bestämmelser om skäliga anpassningar som främjar både arbetstagarens arbetsprestation och karriärsutveckling.
