Omställningsförhandlingar börjar, vad nu?

1. På vilka grunder kan omställningsförhandlingar inledas? 

Då arbetsgivaren överväger permitteringar, uppsägningar eller väsentliga ändringar i arbetstagarnas anställningsvillkor och arbetsbilder, då måste omställningsförhandlingar föras. Omställningsförhandlingarna hette förr samarbetsförhandlingar.

Det lönar sig att be kallelsen till omställningsförhandlingarna skriftligt, speciellt i små företag. Även i övrigt är det bra att göra anteckningar över förda diskussioner och avtalade villkor. Det hjälper om det senare blir meningsskiljaktigheter.

Till en början måste arbetsgivaren inbjuda alla arbetstagare som omställningen gäller. Förhandlingarna ska inledas genuint och inga beslut får i det skedet vara fattade.

Sedan berättar man orsakerna som lett till förhandlingarna. Är det fråga om den ekonomiska situationen eller annat? Hur många personer omfattar planerna och vilket är det värsta tänkbara scenariot, det vill säga vad är maximiantalet som kan komma att sägas upp?

2. Kan en vanlig arbetstagare påverka förhandlingarna? 

Syftet med lagen är att arbetstagarna kan säga sitt. Det sker i praktiken via förtroendemannen, då och om en sådan valts för arbetsplatsen. Förtroendemannen ansvarar för förhandlingarna och han eller hon kan ta med sig även andra personer.

Det är också till arbetsgivarens fördel att det finns förtroendeman, för annars skulle arbetsgivaren vara tvungen att förhandla separat med var och en.

Det är klokt att beakta arbetstagarnas åsikter, för de är de bästa sakkunniga i fråga om sitt jobb. De har kunskap att bedöma saker ifall till exempel arbetsuppgifter planeras på nytt. Det är likväl arbetsgivaren som slutligen fattar besluten.

3. Vilken information har arbetstagaren rätt att få?

Arbetsgivaren kan informera någonting under förhandlingarna, men linjen är ofta knapp. Man får bäst information av förtroendemannen. Han eller hon håller arbetstagarna uppdaterade, svarar på frågor och kan ordna sammankomster för att berätta om läget.

Arbetsgivaren försöker ibland begränsa vad förtroendemannen kan berätta. Förtroendemannen får ändå berätta vitt om förhandlingarnas gång, men kan ha begränsningar till exempel i anslutning till affärshemligheter. Förtroendemannen måste kunna berätta om väsentliga saker under förhandlingarnas gång, inte först efter dem.

Det är upp till förtroendemannen att avgöra om det lönar sig att berätta om pågående ärenden för att inte sprida onödiga rykten.

4. Lugn och tålamod

Det är förståeligt att omställningsförhandlingar skapar stress och frustration. En stark känslostorm och aggressivt beteende som den orsakar, eller bittra kommentarer, kan försvåra den egna situationen.

Trots känslostorm lönar det sig att bevara lugnet och hålla fast vid de egna rättigheterna, som man bäst får information om av förtroendemannen.

5. Kan arbetstagaren göra bort sig då förhandlingarna pågår?

Nej, bara man sköter sitt arbete oklanderligt och inte sprider ogrundade påståenden. Det är bra att kolla fakta före man börjar föra vidare vad man hört. Det lönar sig för arbetstagaren att vara aktiv och fråga arbetsgivaren om motiveringar för beslut. Man kan till exempel ifrågasätta om olika åtgärder på riktigt sparar kostnader.

Arbetsgivaren har större möjligheter att göra tabbar om förhandlingarna inte sköts som lagen kräver. Förhandlingarna måste vara genuina och inte bara kaffedrickande och formell teater. 

För artikeln har Pros jurist Sini Maijala intervjuats. Skribenten har sju års erfarenhet av uppgift som huvudförtroendeman.