Planerna som statsminister Petteri Orpos regering har på att underlätta uppsägning på personrelaterade grunder väcker oro, för redan nu försummar arbetsgivarna – framför allt små företag – alltför ofta lagenligt uppsägningsförfarande. I stället för arbetsplatser hotar förändringen öka antalet rättstvister och meningsskiljaktigheter på arbetsplatser.
Fackförbundet Pro anser att den nuvarande arbetsavtalslagen är en fungerande helhet. Lagen är från år 2001.
– Fackförbunden ser ändå hela tiden hur speciellt små arbetsgivare inte kan eller vill tillämpa lagenliga förfaringssätt vid upphävning av anställningsförhållanden, säger Pros chefsjurist Patrik Stenholm.
Arbetsgivarens vanliga fel vid uppsägning på personrelaterade grunder
Arbetsgivaren har skyldighet att först ge en varning om det finns något klandervärt i arbetstagarens förfarande. Arbetstagaren ska också ges möjlighet att rätta till sitt förfarande. Ett vanligt problem som leder till rättstvister är just att varning inte ges före uppsägning och att grunderna för upphävning av anställningsförhållandet inte utretts tillräckligt och som sig bör.
– Fastän hörande av arbetstagaren är en central del av uppsägningsförfarandet, förhåller man sig ofta olovligt lätt till det. Arbetstagaren ges inte genuin möjlighet att framföra sin synpunkt eller använda biträde, säger Stenholm.
Enligt förbundets juridiska tjänster har uppsägningsmeddelandet ofta gjorts färdigt i förväg och det ges inte genuint plats för hörande och diskussion.
– I vissa fall pressas arbetstagaren att skriva under avtal om upphävning av anställningsförhållandet utan betänketid eller så kan grunderna för upphävningen läggas direkt framför arbetstagaren utan att hen har saklig möjlighet att förbereda sig, säger Pros jurist Mira Strömmer.
Problemen ligger bland annat däri att skriftliga varningar är så flummiga att arbetstagaren inte vet varför varningen fåtts eller hur han eller hon skulle kunna ändra sitt förfarande.
– I så fall kan också uppsägningen vara ogrundad då personen inte genuint fått möjlighet att ändra sitt förfarande, fyller Pros jurist Jonna Riiali i.
Dylika fel av arbetsgivaren vittnar om attitydproblem eller okunskap och leder till ökning av arbetstvister och rättsfall.
– Fastän största delen av meningsskiljaktigheterna löses, förbrukar processerna såväl arbetstagarens som arbetsgivarens resurser. För att inte tala om den psykiska belastningen eller att den interna atmosfären i arbetsgemenskapen lider, säger Stenholm.
Lagpropositionen ökar inte antalet arbetsplatser – utan tvister
För tillfället krävs det ”sakliga och vägande skäl” för uppsägning. Sakligt skäl kan till exempel vara klandervärt förfarande eller försämring av arbetsförmågan. Bestämmandet av uppsägningsorsakens tyngd är en bedömning av hur allvarligt skälet är.
Vid uppsägning som beror på arbetsförmåga måste det utöver tyngden utredas om arbetstagaren behandlats likvärdigt eller diskriminerats på grund av hälsotillståndet. Dylika svåra fall har Pros jurister Päivikki Uimonen och Jonna Riiali nyligen skött i domstol.
Lagändringen som regeringen Orpo planerar skulle slopa ”vägande skäl” vid uppsägning som beror på person. I fortsättningen skulle det räcka med sakligt skäl för uppsägning. Det sänker uppsägningströskeln, men kommer inte med en lösning på nuvarande problem som finns i praktiken. Lagen är avsedd att träda i kraft i början av år 2026.
– Om uppsägning i fortsättningen bedöms på nytt, kan arbetsgivarna börja göra nya linjedragningar om vad som är tillräcklig grund för uppsägning utan vägande skäl. Det kan rubba uppfattningen om vad som är lagenligt och öka antalet rättstvister. Det är inte till fördel för någon, säger Stenholm.
Underlättande av uppsägning stöder heller inte sysselsättningen.
– Det finns ingen pålitlig bedömning om att sänkning av uppsägningströskeln skulle öka rekryteringar. Om arbetsgivarna har svårigheter att följa också nuvarande lag, varför skulle underlättade uppsägningar minska osäkerheten på arbetsplatsen i fråga om sysselsättningen?
Be förbundet om hjälp i tid
Fackförbundens jurister stöter på fall där arbetstagaren hade kunnat undvika en långvarig, utmattande tvist genom att redan i ett tidigt skede kontakta förbundet.
– Arbetstagarens rättsskydd stärks då han eller hon känner sina egna rättigheter och får råd av expert. Rätt genomfört, lagligt uppsägningsförfarande är på arbetsgivarens ansvar, men det lönar sig för arbetstagaren att be om stöd från förbundet redan i det skedet då de första tecknen på problem dyker upp, instruerar Stenholm.
Fackförbundet Pros juridiska tjänster får årligen ungefär 80 nya rättsfall.
