Omfattande hybridarbete– kombination av distansarbete och jobb på arbetsplatsen – har gjort den oskiljaktiga kopplingen mellan arbetshälsa och arbetets produktivitet synlig.

– Vi vet från olika forskningar att arbetshälsa, gemensam inlärning och totalproduktivitet bildar en trio som går hand i hand och stärker varandra. Ju bättre arbetsgemenskapen mår och fungerar, desto effektivare åstadkommer man av investeringar i affärsverksamhet och andra beslut tjänster och produkter, vilka är bättre än konkurrenternas, sammanfattar Sinimaaria Ranki, nationalekonom och ledande sakkunnig vid Arbetshälsoinstitutet, forskningens budskap.

Arbetets produktivitet har likväl utvecklats sämre i Finland än i konkurrentländerna efter finanskrisen år 2008. Trots att arbetslivets kvalitet länge utvecklats i en bättre riktning i Finland, finns det skillnader mellan enskilda arbetsplatser. Hur fungerar då bra och produktiva arbetsplatser?

– På bra arbetsplatser med hög produktivitet förs det mycket diskussioner om arbetets mål och hur man kan förbättra sättet att arbeta, säger Ranki.

Då det råder en bra atmosfär på arbetsplatsen litar man på varandra samt sporrar och uppskattar andra och också svåra frågar kan tas upp till diskussion på samma sätt som framgångar.

– På produktiva arbetsplatser diskuteras det mycket om responsen kunderna gett och hur man utgående från den kan förnya produkter och tjänster, det vill säga innovera och få konkurrensfördel i förhållande till andra företag. Enligt forskning ökar produktiviteten snabbare i organisationer där de anställda aktivt deltar i utvecklingen av produkter och tjänster.

Produktivitet föds då människors kompetens förbättras

Det så kallade mänskliga kapitalet är väsentligt för produktiviteten, det vill säga fortlöpande förbättring av arbetstagarnas kompetens. Enligt Ranki är arbetshälsa och inlärning i arbetet kopplade till varandra: en välmående arbetstagare lär sig och att lära sig ökar välbefinnandet. Det är bra att klart vara medveten om det här i organisationer.

– Kompetens borde ses mycket brett. All inlärning som sker i arbetsgemenskapen bygger mänskligt kapital: också erfarenhet, nätverk, samvaro med andra människor och organisationer samt förmåga att nyttja kunnande som kan fås utifrån.

I Finland uppfattas erfarenhet sällan som kompetens. Ibland är redan en över 45-åring en äldre arbetstagare i diskussioner och det talas ofta om brister i äldres kompetens.

– Då glömmer man helt värdefull erfarenhet och förmåga att fungera i arbetslivet och i organisationen. En erfaren arbetstagare kan ofta fungera effektivare än andra och vara ett stöd för yngre arbetstagare. Kan vi i Finland tillräckligt utnyttja sådana arbetstagares kunnande som har en längre arbetskarriär bakom sig, undrar Ranki.

Arbetsengagemang går hand i hand med produktivitet

Hur skapar individernas kompetens och arbetshälsa i arbetsgemenskapen produktivitet och tillväxt i organisationen?

– Bra ledarskap är centralt för ökning av arbetets produktivitet. Arbetsgemenskapen borde ledas så att allas arbetsuppgifter och roller är tydliga och var och en vet sina mål, förstår vad som förväntas av en och har förmåga att nå sina mål.

I forskning har man noterat att i företag med bra produktivitet upplever arbetstagarna ett starkt arbetsengegemang. Det betyder att människor

• är ivriga och energiska i sitt arbete,

• lär sig hela tiden mer och delar med sig av sitt kunnande till arbetskamraterna,

• överskrider gränsen för sin officiella arbetsroll då en arbetskamrat behöver hjälp, och

• ger aktivt sin egen arbetsinsats för att arbetet ska löpa och målen nås.

– Nyckeln till arbetshälsa är en öppen atmosfär som grundar sig på tillit. Man vågar ifrågasätta saker och vara utan att veta och man kan skaffa information utan kritik. Arbetsatmosfären skapas med bra ledarskap, men förstås har också alla individer ansvar och möjlighet att själv påverka den.

– Jag har själv funderat om koncentration enbart på resultat tar uppmärksamhet från det väsentliga, att människor skulle få använda sina styrkor och utvecklas i arbetet? Och att ett bra resultat sedan följer av investering i människor, funderar Ranki.

Ranki anser att det här är väsentligt. Speciellt då vi vet att man inte i expertarbete och i fråga om användning av hjärnan kan tänka att ju fler arbetstimmar, desto mer resultat.

– För att sätta fart på produktiviteten behövs också omsorg om arbetshälsa och utrymme för att lära sig tillsammans i arbetet, sammanfattar Ranki.