Stridsåtgärder är alltid personalens sista sätt att försvara sina rättigheter. Strejkrätten är en grundrättighet för arbetstagarna i västerländska demokratiska samhällen, som hos oss baserar sig på Finlands grundlag och internationella avtal.
Pro kritiserar också uppgiften och tidtabellen för arbetsgruppen som ska bereda begränsningen av strejkrätten: om regeringens strävan skulle vara att genuint förbereda lagändring tillsammans och likvärdigt med arbetsmarknadsparterna, skulle slutresultatet inte ha skrivits in i regeringsprogrammet ord för ord och tidtabellen skulle inte ha gjorts så stram. Trepartsarbetet blir sålunda inte äkta och trovärdigt.
- Då man först stängt möjligheterna till politisk åsiktsyttring, står det på regeringens arbetslista att i snabb takt bereda en helhet om lokalt avtalande som försämrar arbetstagarnas anställningsvillkor samt nedskärningar i socialskyddet för de mest utsatta, sammanfattar Pros ordförande Jorma Malinen.
Regeringen trycker ner löntagarna och ökar ojämlikheten
Utöver att begränsa strejkrätten förbereder regeringen i ilfart betydande nedskärningar i social- och arbetslöshetsskyddet. Till och med tjänstemannakåren har hörts vara orolig för den skrämmande korta tid som reserverats för det förberedande arbetet, vilket kan leda till bristfälliga konsekvensbedömningar av lagändringarna. Samtidigt skapar nyheter om omställningsförhandlingar och uppsägningar oro bland arbetstagarna. Regeringsprogrammets skrivningar om underlättande av uppsägningar och visstidsanställningar ökar också oron.
Regeringen motiverar ändringarna med att det är meningen att få den finländska arbetsmarknadslagstiftningen att motsvara lagarna speciellt i Sverige. I verkligheten håller regeringen på att förverkliga bara försämringarna från den nordiska modellen. Regeringsprogrammet är obalanserat och går åt bara löntagare och de fattigaste.
- I diskussionerna glömmer man systematiskt att nämna den väsentligaste skillnaden mellan arbetsmarknaderna i Finland och Sverige: i vårt västra grannland har reformer genomförts genom genuint avtalande och uppbyggande av ömsesidigt förtroende, inte genom att på det här sättet skenbart involvera arbetstagarna, påpekar Pros ordförande Jorma Malinen.
Som motvikt till arbetsmarknadsmodellen i Sverige finns en starkare interaktion och ett starkare medlingssystem. Man satsar på en gemensam lägesbild, har bättre personalrepresentation i företagens förvaltningar, mer täckande rättighet för personalen att få information och löntagarna har tolkningsrätt vid tvister. I de övriga nordiska länderna har fackförbunden också numera betydligt vidare rätt att väcka talan. Fackförbundens rätt att väcka talan gör det möjligt att ingripa i missförhållanden på arbetsplatserna utan att individen ensam måste bära bördan av tvister.
Pros styrelse sammanträdde 24.8 för att behandla regeringen Orpos regeringsprogram, vars arbetslivsskrivningar slår exceptionellt hårt även mot Pros medlemmar. Pro höjer sin organisationsmässiga beredskapsnivå för att försvara sina medlemmars villkor i arbetslivet.
