Hoppa till huvudinnehållet

Regeringen skär ner i arbetet för psykisk hälsa – MIELIs kristelefon och stödet för att orka i arbetslivet är i fara

Mielenterveys
BildBen Blennerhassett
Mielenterveys
Regeringen har fattat beslut om betydande nedskärningar i statsunderstöden till social- och hälsovårdsorganisationerna. Det här inverkar bland annat på kristelefonen som organisationen MIELI Psykisk Hälsa Finland rf upprätthåller och som årligen tar emot rentav över 400 000 samtal.

Regeringens planerade nedskärningar (HS 8.10.2024) hotar förutom kristelefonens verksamhet även främjande av psykisk hälsa i stort, också i arbetslivet, där belastningen ökat de senaste åren.

MIELI rf:s verksamhetsledare Sari Aalto-Matturi uttryckte i Helsingin Sanomat sin oro över att nedskärningarna riktas just mot de förebyggande tjänster som är kritiska för medborgarnas välmående.

– Organisationernas roll är i nyckelposition vid utvecklandet av psykisk hälsa och skapandet av nya tjänster och nu ser vi att den här rollen håller på att minska, konstaterade Aalto-Matturi i Helsingin Sanomat.


Mentalvårdstjänsterna och arbetslivet – Pro har en stark oro för orken i arbetet


Vår direktör för samhällsrelationer Maria Mäkynen intervjuar i podcasten ”8 myyttiä työuupumuksesta”, som snart publiceras, Aalto-Matturi uttryckligen om nedskärningarnas inverkan på organisationernas viktiga arbete, utmaningarna för psykisk hälsa i arbetslivet och förebyggande av dem.

Den psykiska hälsan i arbetslivet har försämrats betydligt de senaste åren. Speciellt unga arbetstagare lider alltmer av psykiska problem. År 2023 var psykiska problem igen den största orsaken till invalidpensioner och sjukfrånvaro till följd av psykiska problem har fortsatt öka.

Därtill visar FPA:s statistik att användningen av sjukdagpenning baserat på psykisk ohälsa har ökat med en tredjedel under de senaste fem åren. Över hälften av alla invalidpensioner beviljas av psykiska orsaker och speciellt för unga arbetstagare leder psykiska problem till längre arbetslöshetsperioder och förlängda studier.

–Redan ungefär var fjärde finländare har drabbats av utmattning och speciellt ungas välbefinnande har inte återgått till nivån före coronan. Det här är en alarmerande utveckling och nedskärningarna i mentalvårdstjänsterna gör det inte alls lättare, säger Mäkynen i podcasten.

Belastningen i arbetslivet, såsom att ständigt lära sig nytt, pressen som digitaliseringen medför och utmaningarna med distansarbete, har gett många arbetstagare problem med att orka.

8 myyttiä

Pro bryter myter om psykisk hälsa i sin podcast

Vår populära 8 myyttiä työuupumuksesta -podcast får en fortsättning! Podden som nått över 10 000 lyssnare under den första säsongen har för avsikt att bryta fördomar i anslutning till psykiska problem och sätta sig in i grundorsaker till psykisk hälsa i stället för att skuldbelägga individer. I den här podden bryter vi myter om utmattning.

Den andra säsongen koncentrerar sig fortfarande på att belysa psykisk hälsa och strukturen för psykosocial trygghet. I podden granskas nya fenomen som utmanar individer i arbetslivet. Podden utmanar till att närma sig fenomen i arbetslivet på ett nytt strukturellt och lösningsorienterat sätt. I stället för utmattande krav i det individcentrerade samhället erbjuder podden kraftgivande gemenskap och verktyg för arbetsplatserna. I stället för Self care-kulturens individcentrerade krav erbjuder podcasten experters synvinklar och lösningar med kollektiv styrka.

I det första avsnittet, som publiceras vecka 42, har Maria Mäkynen MIELI rf:s verksamhetsledare Sari Aalto-Matturi som gäst.

Podcasten förverkligas i samarbete med Försäkringsbolaget Turva. Den produceras av Suomen podcastmedia. Intervjuer och manus görs av Pros direktör för samhällsrelationer Maria Mäkynen.  

Nedskärningarna försvagar förebyggandet och stödet för att orka

I podcasten uttrycker Aalto-Matturi sin oro över att nedskärningarna i organisationernas finansiering äventyrar det förebyggande arbetet som varit avgörande även i avvärjandet av psykiska problem i arbetslivet.

– Företagshälsovården, ledarskapet och arbetsplatsernas struktur kan främja välbefinnande, men det kräver investeringar – inte nedskärningar. Mental ohälsa är redan nu den största orsaken till invalidpensioner och det kostar Finland årligen miljarder. Det skulle vara ekonomiskt klokt att investera i mental hälsa, för problemen är inte ofrånkomliga. Det är möjligt att förebygga dem om resurserna stärks och det finns hjälp att få i rätt tid, konstaterar Aalto-Matturi.

Aalto-Matturi poängterar att det under de senaste åren skett mycket förändringar i arbetslivet som ökar belastningen.

– Den psykiska belastningen har ökat och arbetsplatserna borde vara ställen där man stöder den mentala hälsan. I och med nedskärningarna äventyras det här stödet, säger hon.