Vi skingrar åldersskam – Fördomar fördröjer rekrytering av erfarna

Karriärcoachen Tiina Parikka stöter i sitt arbete hela tiden på bland annat sådana här misstankar och felaktiga uppfattningar. Samma teman upprepas också i LinkedIn-enkäten hon gjorde i början av år 2024. I enkäten bad hon människor berätta om sina uppfattningar om ålder. Utredningen visade att speciellt yngre är rädda för att själva åldras.

– Vad duger de till då de blir äldre. Däremot berättade äldre respondenter, speciellt över 50-åringar, att det var i gott skick, dynamiska, nyfikna på framtiden och ytterst motiverade att anta nya utmaningar. De medgav att de som yngre själva tänkte att 50 år fyllda inte har något mer att ge i arbetslivet, säger Parikka.

Då attityderna och fördomarna är sådana är det inte så konstigt att äldre och erfarna har svårigheter att sysselsättas fastän de har kunnande från årtionden och mångsidig erfarenhet. Precis som om kompetensen skulle försvinna spårlöst efter 50-årsdagen! 

Skulle du anställa din egen mamma?

Varför är det mycket svårt för kunnigt folk att få en ny arbetsplats och vad kunde man på riktigt göra åt åldersdiskriminering? Hur skulle man kunna förbättra möjligheterna för äldre att få jobb?

Åtminstone skulle det behövs människor av olika ålder till rekryteringen.

– I flera företag är det 25–35-åringar som i det första skedet går igenom arbetsansökningar. Då de får framför sig ansökningar av personer i deras egna föräldrars ålder är det lätt hänt att de tänker att de inte skulle vilja arbeta med sin egen mamma eller pappa. Lite äldre rekryterare skulle veta att många fördomar saknar verklighetsgrund.

Man borde äntligen kunna glömma de många gånger dementerade orsakerna som ökad sjukfrånvaro och brist på motivation bland äldre arbetstagare. Enligt undersökningar har arbetstagare som varit länge i arbetslivet mindre sjukfrånvaro. De kan troligen ta arbetet lugnare än yngre, för erfarenhet ger säkerhet och hjälper att hantera helheter.

– På många arbetsplatser kan man kanske tänka att äldre arbetstagare inte behärskar till exempel moderna arbetsredskap. Det går likväl att lära sig program och verksamhetssätt, eventuellt lite långsammare än i unga år, men å andra sidan kan en erfaren arbetstagare kombinera erfarenheter och tidigare inlärt bättre än vad yngre kan.

Människor är också individer, inte en enhetlig grupp.

– Därför är det slöseri med resurser om arbetstagare med lång erfarenhet inte ens kallas till arbetsintervju bara utgående från ålder.

Också den äldres arbetsmotivation är vanligen utmärkt och man håller inte desperat om klubban.

– Tvärtom, arbetstagare i mogen ålder har ofta en lättare familjesituation än yngre. De stannar inte hemma för att sköta sjuka barn, ekonomin är i balans och lånen är betalda. Man har tid och intresse att arbeta. Också inställningen till arbetet kan vara mer avslappnad.

Är arbetstagaren verkligen intresserad av en lägre position?

En del av rekryterarna kan ställa sig avogt till dem som söker mindre krävande arbete. Man tänker att de saknar genuin vilja och genuint intresse för arbetet. Också någon jobbsökande kan vara generad över sitt karriärval.

– Men jag påstår att i arbetslivet idag är man på riktigt intresserade av arbetet man söker. I arbetsintervjun kan man fråga den sökande varför just det här arbetet och i den här livssituationen intresserar, säger Parikka. 

Det är inte viktigast för alla att få mer ansvar eller högre lön. Som bäst berättar den sökandes genomtänkta svar om stark motivation och bred syn som skulle gynna arbetsgemenskapen även utöver den egentliga arbetsuppgiften.

– Någon som haft toppjobb på ledningsnivå kan till exempel vara verkligt intresserad av projektarbete några dagar i veckan. Företaget skulle säkert få en full arbetsinsats och mervärde av proffset till hela organisationen. Vi borde överlag våga tänka kreativare på arbetslivets strukturer och möjliggöra nya slags karriärövergångar.

Experthjälp berättar inte om desperation utan om klokhet

Tiina Parikka har stött på uppfattningen att nyttjande av karriärcoach på något sätt skulle vara speciellt desperat. Därför täcks man nödvändigtvis inte ens berätta det för utomstående. Parikka önskar att vi skulle vara vidsyntare.

På många arbetsplatser funderar man på karriär- och kompetensstigar i de årliga utvecklingssamtalen, vilket är fint. Så är det inte på alla arbetsplatser. Karriärcoachen hjälper att skingra osäkerhet och rädslor och framför allt att uttrycka kompetensen i ord.

– I själva verket borde människor i alla åldrar fundera på sina karriärönskemål för framtiden, till exempel även på fackets utbildningar. Också trots att arbetsplatsen kan kännas säker och arbetet givande. Det förbättrar trivseln i arbetet och skulle försnabba inledandet av jobbsökning om man drabbas av arbetslöshet. Arbetslöshet är ett slag mot nästan alla människors självkänsla, även om arbetslösheten inte skulle bero på en själv. Det är viktigt att inse hur mycket man själv kan göra för att främja sysselsättningen och handla därefter.