Avtalen är för tjänstemännen i kemiska branschen samt för tjänstemännen i sko- och läderindustrin, guldsmedsindustrin, borst- och penselbranschen och i Fiskars Finland Oy Ab. Dessutom har det i en skild process godkänts uppgörelserna för tjänstemännen i glaskeramiska industrin och i gummiindustrin. Avtalen omfattar sammanlagt ungefär 10 900 tjänstemän.
Avtalsperioden är 1+1 år. Det senare året är ett så kallat optionsår.
Avtalsperioden och löneuppgörelsen
Såsom under tidigare år kan man lokalt avtala om lönehöjningens storlek, tidpunkt och sättet att göra lönejusteringarna. Om man inte lokalt når avtal, stiger lönerna 1,9 procent år 2022. Den allmänna förhöjningens andel är 1,4 procent och företagspottens andel är 0,5 procent. Om man inte når enighet om företagspotten, är 0,2 procent av den allmän förhöjning och 0,3 procent pott som arbetsgivaren bestämmer användningen för.
Kollektivavtalen är i kraft till 31.12.2023 om inte annat avtalas. Om det inte nås enighet om lönehöjningen det andra året före slutet av september 2022, löper avtalet ut 31.12.2022.
– Allmänna förhöjningar är viktiga för oss, för de riktas till alla tjänstemän. Den här gången steg den allmänna förhöjningens relativa andel, vilket vi är nöjda med, konstaterar Fackförbundet Pros ansvarig branschombudsman Taru Reinikainen.
– Vi är väldigt nöjda över att vi också fick tjänstemannaavtal i kemiska branschen och närliggande branscher. Lönehöjningarnas nivå steg den här omgången för högt. Nivån beaktar inte alls att lönerna under coronaåren 2020–2021 steg mer i Finland än i EU i genomsnitt och inte heller att många företag först nu tagit sig upp ur coronagropen till nivån år 2019. Kostnadskonkurrenskraften sjönk den här omgången och parterna bör i fortsättningen bära sitt ansvar för det", konstaterar Kemiindustrin rf:s direktör Minna Etu-Seppälä.
Lokalt avtalande går framåt med gemensam vilja – coronapandemin påskyndade ändringar
Det lokala avtalandet i tjänstemannaavtalen gick på många håll framåt i samma riktning som i arbetaravtalen. Det här hjälper för att utveckla saker på arbetsplatserna i samma riktning för olika personalgrupper.
– Vi ville som förbund visa att lokalt avtalande och främjande av det också kan ske inom kollektivavtalens ramar och i gott samarbete mellan avtalsparterna. Det här syns i de nya kollektivavtalen bland annat genom att öka stödet till arbetsplatserna i utmanande förhandlingssituationer och utveckla möjligheterna att avtala som redan finns och utvidga dem ytterligare.
Tjänstemännen i de kemiska branscherna har traditionellt i stor utsträckning avtalat lokalt om arbetstider. Under pandemin har avtalandet ökat märkbart och olika flexibla arrangemang har tagits i bruk med snabb tidtabell. Om epidemin fortsätter krävs det fortfarande flexibilitet.
I de nya kollektivavtalen gjordes det lokala avtalandet om arbetstider flexiblare och existerande krisklausul utvecklades. Reagerandet vid permitteringssituationer utvecklades också. Parterna vill stöda speciellt små och medelstora företags förutsättningar att avtala lokalt om arbetstider och för det gör förbunden ett gemensamt verktyg.
Kemiindustrins avtal förnyar också tankesättet på arbetsmarknaden. Det syns i den omfattande satsningen på lokalt avtalande, skapandet av en gemensam strategi för framtiden samt för arbetarnas del i utvecklandet av en egen läroavtalsmodell för kemibranschen.
Parternas goda förhandlingsrelationer spelade en stor roll i skapandet av uppgörelsens innehåll och i att få till stånd uppgörelsen utan störningar i arbetsfreden.
