Fråga i kafferummet hur det står till, hälsa och le i korridoren, tacka för bra utfört arbete. Arbetskamratskap har en stor inverkan på såväl arbetshälsa, arbetsplatsens atmosfär och gemenskapen som på själva arbetet.
– Social samhörighet är ett av människans centrala grundbehov. Om det finns gemenskap och goda arbetsrelationer på jobbet kan det stärka upplevelsen av resurser i arbetet och därigenom ge sug, energi och handlingskraft i arbetet, säger specialsakkunnig Anniina Virtanen vid Arbetshälsoinstitutet.
Om det är trevligt att arbeta med kolleger, vill människan vanligen anstränga sig för det gemensamma arbetet. Enligt Virtanen går samarbetet ofta bättre om arbetskamraterna känner varandra som människor och varandras sätt att handla. Det kan i sin tur öka samhörigheten och engagemanget i arbetsplatsen.
Vardagliga saker har mest betydelse
Ett gott arbetskamratskap kan betyda olika saker för olika människor. För någon räcker det att arbetet löper och det är trevligt att gå till jobbet. Om man däremot just flyttat till en ny ort, bor ensam eller annars har lite sociala relationer, kan behoven och önskemålen för arbetskamratskapet vara annorlunda.
Man kan bli en bättre arbetskamrat redan med små handlingar i vardagen. Det betyder till exempel att man hälsar på alla som kommer emot och frågar hur veckoslutet gick.
– Det är över huvud taget viktigt att beakta andra med ögonkontakt, ett leende och genom att visa uppskattning, till exempel via positiv respons. Visst kan man arrangera välmåendedagar ett par gånger i året, då man gör något roligt tillsammans, men det räcker inte med enbart det, säger Virtanen.
Till ett gott arbetskamratskap hör också att godkänna och förstå olikheter. I arbetsgänget kan det finnas människor i olika ålder och med olika bakgrund, som inte nödvändigtvis har annat gemensamt än arbetet.
– Det är bra att fundera på om jag koncentrerar mig på det som förenar eller på det som skiljer oss åt, säger Virtanen.
Man får hålla arbetet och fritiden isär
I hybridarbete eller multilokala team måste man vanligen bemöda sig mer om samhörighet och att träffas. Då det inte finns ett gemensamt kafferum måste man medvetet skapa möjligheter för informell interaktion.
– Under coronatiden hade man mycket kaffestunder och luncher på distans, men de verkar ha minskat efter det, beklagar Virtanen.
Fastän det finns många fördelar med nära relationer mellan arbetskamrater, behöver man inte vara bästa vän med kollegan. Man måste inte träffa arbetskamrater på fritiden och ingen borde pressas att komma till exempel på after work.
– Alla får till exempel sätta gränser för vad de vill berätta om sitt privatliv på jobbet. Men det behöver inte bli personligt att tala om annat än arbete. Man kan fråga var någon joggade under veckoslutet, beskriver Virtanen.
Ledarskapet i viktig roll
Upplevd brådska i arbetet blir ofta ett hinder för gott arbetskamratskap. Informella träffar får lätt stryka på foten för tidspress och effektivitetskrav, om det ses som extra slöseri med tid att utbyta några ord i kafferummet.
– Också stressen inverkar. Om människor är mycket belastade är det lätt hänt att man är irriterad och tolkar negativt det som andra säger.
Orättvist ledarskap kan också orsaka osämja på arbetsplatsen, till exempel om chefen favoriserar vissa arbetstagare. Också gräl mellan två arbetstagare, arbetsplatsmobbning eller annat osakligt beteende kan skapa otrygghet och utvidgas till hela arbetsgemenskapen.
– Hur man på arbetsplatsen förhåller sig till andras fel och prestationer inverkar också mycket på relationerna mellan arbetskamrater. Kan man glädjas då andra lyckas eller leder det till tävling och avundsjuka? Kan man förhålla sig konstruktivt till misstag utan att skuldbelägga människor och göra det personligt, säger Virtanen.
Utöver att leda rejält kan chefen med sitt eget agerande underlätta för arbetstagarna att mötas, till exempel genom att organisera gruppdiskussioner på möten och att be om andras åsikter i olika frågor.
– Alla kan för egen del inverka på hurdant exempel man ger åt andra. Iver, respons och visad uppskattning smittar och sprids, säger Virtanen.
