Artificiell intelligens och grön övergång kommer båda att inverka i nära framtid på arbetet i alla branscher och yrken. Alla arbetstagare i alla yrken måste lära sig nya kunskaper och färdigheter. Några av nuvarande arbetsuppgifter försvinner och nya kommer i stället. Sätten att arbeta kan ändras väldigt mycket i vissa yrken. Till exempel service av elbilar är helt annorlunda än service av bilar med förbränningsmotor. Det uppstår också helt nya yrken såsom utbildare i artificiell intelligens.
I den här artikeln går vi igenom tre stora och betydande megatrender som ändrar arbetet och hur de kan inverka på allas vårt arbete. De här tre megatrenderna är:
-
grön övergång,
-
artificiell intelligens och digitalisering samt
-
åldrande befolkning och arbetshälsa.
Om du redan i det här skedet intresserar dig för källorna som använts i artikeln, finner du dem samlade i slutet av artikeln. Och nu tar vi oss an den första megatrenden.
Så här inverkar den gröna övergången på arbetet
Den gröna övergången är framtidens megatrend, som innebär samhällenas och hushållens maximala förändring mot hållbart, utsläppsfritt och miljövänligt handlingssätt, så att även kommande generationer skulle ha möjlighet till en livsduglig miljö.
Den gröna övergången inverkar på alla branscher och yrken, lite på olika sätt. Alla får tillägna sig nya färdigheter i den gröna övergången, fastän den egna arbetsuppgiften inte direkt är kopplad till gröna övergången, såsom tillverkning av vindturbiner.
– Jenni Kilpi, expert, tankesmedjan Demos Helsinki
Till exempel i energiproduktionen håller vi på och övergår från fossila bränslen såsom kol, olja och naturgas till förnybara energikällor såsom sol-, vind- och vattenkraft. I trafiken övergår vi till användning av elbilar och andra transportmedel med mindre utsläpp. De här förändringarna minskar koldioxidutsläppen och klimatförändringens påverkningar. Inom industrin tar man i bruk återvinning och återanvändning av material samt effektivare produktionsmetoder med mindre utsläpp. Också lantbruket, livsmedelsindustrin, byggandet och stadsplaneringen är branscher där den gröna övergången kommer att påverka betydligt.
Servicetjänsteman för elbilar
Bilservicen ser helt annorlunda ut än tio år tidigare. Servicestället påminner mer om en fabrikssal för elektroniska komponenter än den traditionella stora oljiga bilhallen. Oliver som gör servicen behöver ofta inte lämna datorn då roboten nästan självständigt, styrd från datorn, byter batteriet på elbilen som kommit in för service.
Det traditionella arbetaryrket har ändrats i riktning mot tjänstemannayrke. Nya färdigheter som Oliver behöver kunna använda som servicetjänsteman är bland annat att kunna använda och programmera servicerobotar samt analysera och byta bilens elektroniska komponenter. Arbetet är fysiskt lättare än förut men samtidigt it-tekniskt mer krävande.
Den gröna övergången är ännu i det inledande skedet. Det finns många oidentifierade möjligheter till exempel i cirkulärekonomi, återvinning och återanvändning av material samt i utvecklandet av utsläppslösa industriprodukter. Så är det också helt omöjligt att säga exakt vilka nya färdigheter det behövs i olika arbeten på lång, ett par årtiondes sikt. Men man kan redan nu se att det är nödvändigt att fortlöpande lära sig nya gröna färdigheter i alla yrkeskårer. Sådana färdigheter är bland annat kreativ förmåga att tillämpa och utveckla hållbarare lösningar.
I den gröna övergången behövs också högutbildade proffs för att utveckla tekniska lösningar för utsläppslösa industriprodukter och hållbar matproduktion. Av myndigheterna behövs kunnande om tillstånd, hur nya utvecklade lösningar fås i användning. Av tjänstemännen behövs tillämpningsförmåga, hur nya lösningar tas i bruk på deras arbetsplatser. Av cheferna igen frågas det efter att kunna leda förändringar och få hela organisationen att ställa sig bakom den stora förändringen.
I den gröna övergången är det viktigt att ta in hållbar praxis i existerande arbetsuppgifter. Arbetstagarna har mycket vardaglig klokhet om hur arbetet kunde göras bättre och hållbarare. Det är slöseri om arbetstagarna inte tas med för att utveckla hållbarare företagsverksamhet.
– Jenni Kilpi, expert, tankesmedjan Demos Helsinki
Från digitalt språng till AI-språng
Digitaliseringen har redan länge varit en trend som formar arbetslivet. Under coronapandemin fick vi uppleva ett häpnadsväckande snabbt digitalt språng då organisationerna i stora mängder övergick från jobb på arbetsplatsen till distansarbete. Som en följd av det blev hybridarbetet, en kombination av jobb på arbetsplatsen och distansarbete, ett bestående sätt att arbeta.
Till näst kanske vi upplever ett AI-språng.
Digitaliseringen har automatiserat rutiner. Artificiella intelligensen kan analysera och producera text, vilket också ändrar intellektuellt arbete. Förväntningarna på AI är stora, men den största frågan är hur mycket artificiell intelligens egentligen kan öka arbetets produktivitet.
– Sinimaaria Ranki, ledande expert, Arbetshälsoinstitutet
Vi vet att artificiell intelligens ändrar alla arbetsuppgifter, men inte ordentligt hur och i vilken tidtabell. De företag och organisationer som satsar på människors kompetens och nya lösningar som utnyttjar AI, förbättrar sin produktivitet och har bättre framgång. De som inte gör så blir efter och gapet mellan företag, som förhåller sig på olika sätt till AI, hotar växa.
Artificiell intelligens är på så sätt en likadan förändringskraft som grön övergång att den kräver att man lär sig nya slags färdigheter och utbildar sig. En stor fråga för samhället och individen är hur inlärningen av det nya sker.
Serviceperson och coach för artificiell intelligens
Leenas yrke ändrade helt på några år efter att hon arbetat i expertuppgifter. Då artificiell intelligens kom i allmänt bruk bekantade hon sig med den och började prova i vilka alla arbetsuppgifter man kunde ha hjälp av den. Hon talade först om stödintelligens.
Då färdigheten ökade blev Leena serviceperson och coach för AI-applikationer, som användes på den egna arbetsplatsen. För att få ut all effekt av artificiell intelligens måste man utöver att kunna använda den rätt också underhålla och träna den. I sitt nya arbete undervisar Leena också de andra arbetstagarna på arbetsplatsen i att prompta, det vill säga skriva fungerande uppmaningar till artificiella intelligensen, vad man vill att den ska göra och sålunda effektivt använda AI som hjälp i de egna arbetsuppgifterna.
Artificiell intelligens väcker igen oro över förlorade arbetsplatser, där AI helt skulle kunna ersätta människoarbetet. Teknologiska innovationer har också tidigare väckt en utopi om 15-timmars arbetsvecka, men tills vidare har det inte skett. Digitaliseringen ändrar nog arbetsuppgifter, ersätter gamla och skapar nya, men hittills har digitaliseringen enligt enkäter närmast upplevts som positiv. Den har underlättat och försnabbat utförandet av arbete, effektiverat arbetet och befriat människor till kreativt tänkande och problemlösning. Vi kan ännu inte se om artificiella intelligensen fortsätter den här trenden eller ändrar den betydligt.
Vi borde redan diskutera om ett tabubelagt ämne, som man likväl inte vill tala om. Hur delas produktivitetsnyttan AI ger upphov till? Går vinsten bara till en liten grupp utvecklare av AI eller kunde man av avkastningen också finansiera välfärdssamhället?
– Julia Jousilahti, senior expert, tankesmedjan Demos Helsinki.
Åldrande befolkning och arbetshälsa
Finland åldras och andelen av befolkningen som är pensionerad växer. Den här megatrenden inverkar på flera sätt på arbetslivet.
-
Åldrandet minskar antalet som är i arbetsför ålder, vilket kan leda till arbetskraftsbrist, speciellt i sådana branscher där arbetsuppgifterna inte kan automatiseras.
-
En åldrande befolkning ökar efterfrågan på hälsovård, vilket redan lett till brist på vårdproffs. I framtiden ökar bristen på yrkeskunniga inom vården ännu mer.
-
I arbetslivet måste organisationerna anpassa sig till den åldrande arbetskraften genom att erbjuda bland annat flexiblare arbetstider, ergonomiska arbetsmiljöer och möjligheter till livslångt lärande.
Hur hittar vi tillsammans sådana lösningar i arbetslivet som ökar välbefinnandet och stöder att människor kunde ha hela arbetskarriärer och att arbetet så länge som möjligt är en resurs?
– Sinimaaria Ranki, ledande expert, Arbetshälsoinstitutet
Arbetsplatsens mentor
Jaana kunde redan vara pensionerad, men på hennes arbetsplats utvecklades arbetsbilder och karriärstigar för äldre och satsades på fortlöpande lärande. I slutet av sin karriär blev Jaana bekant också med artificiell intelligens.
Nu är hon partiellt pensionerad och arbetar på deltid som sakkunnig och mentor för unga arbetstagare. Hon är ivrig över att kunna dela med sig av sitt eget kunnande och sin erfarenhet till unga och ivriga nya proffs i den egna branschen. Samtidigt lär hon sig också själv nya färdigheter. Då ungas iver kombineras med äldres erfarenhet, försnabbas hela inlärningen på arbetsplatsen. Det här syns i företagets framgång.
Enligt forskning går arbetshälsa, gemensam inlärning och ökad produktivitet hand i hand. Tillväxt av den totala produktiviteten kräver gemensam inlärning och bra arbetshälsa på arbetsplatserna.
Det finns likväl en motsatt trend i det finländska arbetslivet, ökad psykisk ohälsa. Det syns till exempel i att unga kvinnor mår dåligt på jobbet. Den här trenden utmanar oss att fundera om vi på ett positivt sätt kan ersätta minskningen av antalet arbetsföra som den åldrande befolkningen medför.
Det är ett strukturellt fenomen att unga vuxna mår dåligt på jobbet. Arbete som spänts till det yttersta, upplevelse att arbetet är osäkert och hård konkurrens redan om de första grundläggande jobben, belastar mycket de unga vuxna. Jag känner själv ingen trettioåring som inte skulle ha haft burnout eller varit på gränsen till det.
– Julia Jousilahti, senior expert, tankesmedjan Demos Helsinki.
Varför borde arbetets framtid intressera?
Alltid då det talas om arbetets och arbetslivets framtid, är det viktigt att notera att vi människor skapar framtiden med våra beslut, val och handlingar. Framtiden är aldrig alternativlös. Vår utmaning är att kunna föreställa oss helt annorlunda alternativ för arbetslivet eller identifiera och utmana gjorda antaganden eller de val som formar arbetslivets framtid. Vad allt upplevs som arbete nu och i framtiden, betyder arbete till exempel bara lönearbete? Så frågas det om arbetets framtid i rapporten från Sitra, som specialiserat sig på att förutsäga framtiden.
Arbetslivet är också mycket mångsidigt. Fastän till exempel artificiell intelligens inverkar på alla yrken, inverkar den på mycket olika sätt på exempelvis expertarbete eller vårdarbete bland människor. Sålunda finns det heller inte en framtid för arbetet. Hur tänker du inverka på framtiden för ditt eget arbete?
Källor: För den här artikeln har intervjuats sakkunniga som forskat i arbetets framtid: Arbetshälsoinstitutets ledande expert Sinimaaria Ranki samt tankesmedjan Demos Helsinkis forskare Julia Jousilahti och Jenni Kilpi. Som skriftliga källor har använts Vihreän siirtymän osaamis- ja koulutustarpeet VISIOS-rapport, Sitras rapport Työn tulevaisuudet megatrendien valossa och Arbetshälsoinstitutets HELP-projekts rapport Työelämän muutosnäkymät.
