Hoppa till huvudinnehållet

Hur mår du distansarbetare?

Mies juo etätyössä kahvia
Då arbete görs allt mer självständigt kan det vara mer utmanande för chefen att se till allas välbefinnande.

Hur mår du distansarbetare?

Publicerad 27.03.2023 kl. 11:21
Nyheter
Text
Jenni Meronen | Översättning Susanne Paetau
Bild Shutterstock
Då arbete görs allt mer självständigt kan det vara mer utmanande för chefen att se till allas välbefinnande.

Distans- och hybridarbete har blivit vardag på många arbetsplatser. Då multilokalt, självständigt arbete ökar finns det ofta ingen återgång till en traditionell tät arbetsgemenskap.

Den närmaste chefen har ansvar för arbetstagarnas hälsa och säkerhet i arbetet, men det kan svårare än förut att märka eventuella problem i den förändrade arbetsmiljön.

Enligt Pros arbetsmiljö- och jämställdhetsexpert Tanja Luukkanen bör arbetsgivaren också i distansarbete och virtuell arbetsmiljö fortlöpande observera arbetsmiljön, arbetsgemenskapens tillstånd och arbetssättens säkerhet.

– Så märker man i tid om den psykosociala belastningen på arbetsplatsen blir skadlig eller om en enskild arbetstagare belastas så att hälsan äventyras, säger Luukkanen.

Ergonomin i skick

Eftersom distansarbete vanligen görs vid dator, har distansarbetets fysiska risker ofta att göra med ergonomin. Vid distansarbete ansvarar arbetsgivaren för behövliga arbetsredskap och på många arbetsplatser har distansarbetstagarnas ergonomi stötts genom att till exempel låna ut arbetsstolar.

Arbetstagaren har också eget ansvar för att arbetsomständigheterna och -sätten är adekvata. Arbetsgivaren har inte utan arbetstagarens lov rätt att granska distansarbetsplatsens ergonomi, men arbetstagaren har rätt att be om granskning till exempel från företagshälsovården.

Luukkanen påminner att distansarbetstagaren har rätt till likadan företagshälsovård som annars.

– Arbetsolycksfall som sker i distansarbete omfattas av den lagstadgade olycksfallsförsäkringen. Gränsen mellan arbete och fritid kan ändå vid arbete hemma vara svår att urskilja och det är rekommenderbart med en tilläggsförsäkring, säger Luukkanen.

Välbefinnandets tysta signaler

Utöver fysisk belastning accentueras mentala belastningsfaktorer i distansarbete. Enligt Luukkanen är det bra om chefen regelbundet håller kontakt till sina medarbetare, utöver teammöten även med diskussioner på tumanhand, till exempel över Teams eller telefon.

– Man ska heller inte glömma träffar ansikte mot ansikte. Det lönar sig att hålla till exempel utvecklingssamtal på arbetsplatsen, säger Luukkanen.

Arbetstidsrapporter, flexsaldon, mängden övertidsarbete och sjukfrånvaro är mätare på välbefinnande, som det är bra för chefen att följa med. Känselsprötena borde vara ute speciellt då arbetstagaren sedan tidigare haft problem till exempel med användning av rusmedel.

– Problem i anslutning till användning av rusmedel kan förvärras i distansarbete. Om oro för medarbetare väcks lönar det sig att hellre förr än senare ta saken upp till diskussion med honom eller henne.

Om chefen är osäker på hur tysta signaler borde tolkas eller hur man borde reagera på dem, är det bra att vid behov be om hjälp från företagshälsovården. På flera arbetsplatser använder man en modell för tidigt stöd, där man i samarbetsförfarande avtalat om praxis på arbetsplatsen och handlingsanvisningar för att stöda arbetsförmågan.

– Företagshälsovården kan göra en riktad hälsoutredning i form av en enkät, på vilken man svarar med namn, men svaren kommer inte till arbetsgivarens vetskap. Syftet med en sådan enkät är att kunna hänvisa dem som eventuellt behöver stöd till att få hjälp, säger Luukkanen.

I distansarbete kan det finnas en ökad risk för våld i nära relationer och arbetsgemenskapen har en betydande roll i att ta upp våld till diskussion och hänvisa till hjälp. Pro samarbetar med Kvinnolinjen,  som stöder offer för våld i nära relationer (se nyhet på finska).

Arbetstagarens ansvar accentueras

Distansjobbare har skyldighet att meddela arbetsgivaren om fel och brister, som kan orsaka problem med säkerheten och hälsan.

– Arbetsgivaren är då skyldig att vidta behövliga åtgärder för att utreda belastningsfaktorerna och undvika eller minska fara, säger Luukkanen.

Enligt Luukkanen är det bästa sättet att uppmuntra arbetstagarna till att berätta om eventuella problem i distansarbete, att förhålla sig allvarligt till dem och sträva till att hjälpa.

– Det är bra om chefen skapar en atmosfär på arbetsplatsen där ingen skuldbeläggs utan man försöker utveckla sätten att arbeta utgående från information av arbetstagarna. Det skulle vara bra att chefen talar om att man med låg tröskel kan vara i kontakt med honom eller henne i alla problemsituationer och att han eller hon också i praktiken är anträffbar.

Ta hand om din arbetskamrat

Arbetsgemenskapens stöd är viktigt också vid distansarbete. Speciellt för dem som bor ensamma kan de sociala relationerna på arbetsplatsen vara ytterst viktiga och distansarbete kan öka känslorna av ensamhet och utanförskap. Enligt Luukkanen bör chefen ordna möjligheter för arbetstagarna att träffas tillsammans.

– Det lönar sig att aktivt hålla kontakt med arbetskamraterna. Om man blir orolig lönar det sig att kontakta chefen och arbetarskyddsfullmäktigen, säger Luukkanen.

Luukkanen understöder inte obligatoriska kontorsdagar för att skapa gemenskap eller för att granska distansarbetarens välbefinnande.

– Man får vanligen inget gott till stånd med tvång. Ett bättre sätt är att diskutera tillsammans med arbetstagarna och lyssna på deras önskemål om vad de önskar sig av kontorsdagarna. Borde avsikten med dem mer vara att främja gemensamt görande och skapande av sammanhållning?